Flugfiske och politik

Nästan allt jag sysslar med blir på något sätt politik i min värld, till och med mitt flugfiske. Samtidigt så flugfiskar jag för att koppla av och komma bort från vardagen och från politiken. Hur hänger det här då ihop? Jag brukar kalla mig för en flugfiskande politiker. Det är nog mer sant än vad jag själv förstår. Tvingas jag prioritera skulle jag aldrig välja bort flugfisket. Det är min värld, en värld ingen kan ta ifrån mig. Politiken bygger på förtroende, därför kan jag inte räkna med att vara toppolitiker mer än en mandatperiod i taget hur mycket jag än trivs och själv vill fortsätta med politik på heltid. Det kommer en dag då jag måste sluta som heltidspolitiker vare sig jag själv vill eller inte.

Varför blir då allt jag sysslar med politik, till och med mitt flugfiske? Allt är politik, i alla fall i Flosklernas värld. När det gäller flugfiske är det nog sant. Politik och politiskt engagemang är faktiskt är en förutsättning för att kunna flugfiska så som jag vill. Mina åar och vattendrag är förstörda av flottledsrensningar och vattenkraftutbyggnad. Det är något som förmörkar mitt sinne var än jag fiskar i mitt kära Hälsingland. Samtidigt ser jag när jag fiskar lax i Norge att det går att kombinera levande vatten och vattenkraft. Det går dessutom ganska bra. En klok miljö och energipolitik som fokuserar på energieffektiviseringar och framtidens lösningar för energiproduktion borde rimligtvis möjliggöra en miljöanpassning av vattenkraften.

Jag ser också politik i skogsbruket, en politik som har ambitioner att värna skogen och den biologiska mångfalden i skogen, men som ändå misslyckas ibland. Gammelskog skövlas. Markberedning som utförs fel sköljer ut sediment i öringbäckar och kväver dem. En klok politik med fokus på ett långsiktigt hållbart skogsbruk ger mig större möjligheter att fånga min drömöring.

Bristen på en hållbar miljö och energipolitik gör att jag ofta kommer hem från mitt flugfiske fylld av dystra tankar, tankar som omvandlas till ilska över sakernas tillstånd och som ökar mitt politiska engagemang för vår natur och för våra rinnande vatten. Behovet av att uttrycka mina tankar kring mitt flugfiske, min drivkraft som flugfiskare stärks också.

Politiken fastnar allt för ofta i strukturer och principer. Den stelnar och cementerar ett förvaltande arbetssätt. Jag som vill spränga gränser och med mitt engagemang visa vilken riktning jag vill föra samhället får då svårt att andas. Då fungerar mitt flugfiske som en plats för vila och återhämtning. Jag behöver inte fiska för att befinna mig i flugfisketillstånd. Det kan lika gärna vara flugbindning, en bok, musik eller kanske en skogspromenad. Det viktiga är att jag får vara ensam med mig själv och med mina tankar.

Ibland saknar jag förmågan att släppa allt och bli en del av den värld som omger mina fiskevatten. En dag kommer jag att ha erövrat den förmågan. Då kan jag släppa politiken. Då har jag nått mitt Nirvana.