Min första tid som ordförande i hälso och sjukvårdsnämnden har handlat om corona, om hur hälso och sjukvården ställer om för att möte den andra våg som obarmhärtigt svept över vårt land. Det är svårt att inte imponeras över förmågan att ställa om, hur den enorma mängden information och kommunikation i de allra flesta fall når fram dit den är adresserad.
Den första tiden har också präglats av politiska konflikter. Konflikter som tydliggjort de skillnader som finns mellan majoritetsparterna (S,C,V,MP) och den moderatledda del av oppositionen som kallas Samverkan Gävleborg (M,L,KD,SVG). Jag anser att det är viktigt att skillnaderna i politik blir synliga, att konfliktlinjerna blottläggs. Demokratin behöver konfliktlinjerna för att väljarna ska kunna ta ställning på valdagen.
Det handlar om synen på stad/landsbygd där moderaterna och övriga partier i Samverkan Gävleborg vill bolagisera primärvården, vilket kommer att innebära färre hälsocentraler. Det är naturligtvis inget de pratar om, men det är i mina ögon en självklar konsekvens. I princip alla bolag centraliserar när tiderna är tuffa och man måste spara eller effektivisera sin verksamhet. Färre men större enheter är ur ett ekonomiskt perspektiv mer kostnadseffektiva än fler mindre verksamheter. Moderaten Maria Mohlin var själv inne på det under regionfullmäktiges budgetdebatt när hon antydde att de hälsocentraler som inte klarar sin budget ska läggas ner vid en bolagisering.
En annan konfliktlinje handlar också om vilka man företräder. Vi företräder länets invånare när vi arbetar för att möjliggöra digitala vårdmöten. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården och så snabbt som möjligt träffa en läkare eller en sköterska. Därför utvecklar vi ett system för en dörr in. Vi har fått en del kritik för att vi ”tvingar” privata hälsocentraler in i det systemet. Vi menar att det ur ett invånarperspektiv inte ska spela någon roll vilken hälsocentral eller vilken läkare man är ansluten till om man behöver träffa en läkare. Därför är det viktigt att samtliga vårdgivare är ansluten till systemet. Annars blir det inte vård på lika villkor. Det moderata regionrådet Stenvard backar upp dessa privata hälsocentraler och menar att det ska vara frivilligt att ansluta sig. Det blir i mina ögon tydligt att han och moderaterna företräder de privata vårdgivarnas intressen medan vi företräder länsinvånarna.
En tredje konfliktlinje handlar om styrning. För några år sedan var regionrådet Stenvard mycket kritisk till den toppstyrning han ansåg präglade dåvarande landstinget/regionen. Han menade att han stod för ett annat ledarskap som han kallade det lyssnande ledarskapet. Idag är kritiken en annan. Idag kritiserar han oss för att vi INTE toppstyr. Vi tror på tillitsyrning. Det innebär att politiken pekar ut riktningen och sedan noga följer upp att den inriktning vi pekar ut efterlevs. Det innebär att vi litar på att verksamheterna själva kan organisera verksamheterna och själva fatta nödvändiga detaljbeslut för att den politiska inriktningen ska bli verklighet. Därför finns inga detaljerade mål i vår budget. Vi pekar istället ut exempelvis jämlikhet och tillgänglighet som förutsättningar för att kunna bo och verka i hela länet som områden vi vill fokusera på.
Detta har vi jobbat med under min första tid som ordförande i hälso och sjukvårdsnämnden. Samtidigt har vi fattat beslut om gratis vaccin mot covid 19 för länsinvånarna och möjlighet till gratis sjukresor för de som inte kan ta sig till vaccinering på egen hand. Beslut som är nödvändiga för den plan för massvaccinering som finns. Även här blir konfliktlinjen tydlig. Oppositionen vill att politiken ska detaljstyra hur planen ska se ut, medan vi menar att att politisk detaljstyrning riskerar att försvåra massvaccineringen av länsinvånarna.
Det har varit en mycket intensiv, men samtidigt spännande och intressant första tid som ordförande i hälso och sjukvårdsnämnden.
