Tillbaka från sommarledigheten denna märkliga sommar där absolut inget är sig likt. Inget laxfiske, ingen utlandsresa. Istället har det varit fokus på hemester. Positivt är att jag äntligen tagit mig tid att upptäcka länets små gömda pärlor, skogsvandringar bortom de kända lederna, Hälsinglands små glömda åar med dess hemligheter. Min största upplevelse var nog ett nära möte med en utter när jag fiskade i en av de nyupptäckta åarna.
Våren och sommaren har vänt upp och ner på det mesta vi kände till. Orsaken är naturligtvis coronaviriset. Sjukvården tvingades att snabbt ställa om för att kunna möta denna okända sjukdom. Landet stängde ner även om Sverige inte genomförde en total nedstängning som många andra länder gjorde. Lågkonjunkturen slog till över en natt. Regeringen ställde om med ett antal krispaket för att lindra så mycket som möjligt. Besöksförbud på landets äldreboenden. Politisk enighet om den svenska strategin, åtminstone i början på pandemin.
I regionen skedde en stor och snabb omställning. Sjukvården klarade anstormningen av covid 19-patienter som behövde intensivvård. Kollektivtrafiken tvingades att införa kontantförbud och stängda framdörrar på bussarna, vi ställde om företagsstöden som finns inom ramen för vårt regionala utvecklingsuppdrag, vi ställde om folkhögskolorna, kulturstöd och annat.
Även inom regionpolitiken andades det samsyn och enighet, åtminstone i början. Stridsyxan skulle begravas och en önskan från oppositionen om en bred dialog tillgodosågs genom att ha särskilda strategimöten i regionstyrelsen genomfördes. Sedan blev allt som vanligt.
Moderaternas brist på analys av länets problem och brist på egna förslag är samma gamla skåpmat. De har under vår och sommar debatterat bland annat kollektivtrafik och sjukvård. De började med ett pressmeddelande om att stänga framdörrarna inom kollektivtrafiken. Det är väl bara att öppna dörrarna menade regionråden Hägg och Stenvard. Detta trots att Arbetsmiljöverket i förelägganden tvingat kollektivtrafiken i hela landet att stänga framdörrarna på bussarna. De har också försökt att debattera om det är klokt att utreda om kollektivtrafiken kan bedrivas bättre i egen regi. Det finns några regioner som numera kör kollektivtrafiken i egen regi med enligt dem lyckat resultat. Att undersöka detta om detta är något för oss kallas av Hägg och Stenvard för socialism med hänvisning till citat av Margret Thatcher...
Vidare har de kritiserat vårt arbete med att göra hälso och sjukvården mer tillgänglig med samma tomma retorik blandat med moderat hittepå och samma försök till skrämselpropaganda. Gemensamt med deras debattförsök är avsaknaden av egna förslag, egna idéer, en egen politik. Bara retorik i med sägningar och talepunkter de verkar ha lärt sig på någon workshop om politisk kommunikation. Det intressanta med deras debattartiklar är att deras brist på idéer och brist på politik hotar den verksamhet de säger sig värna, i det här fallet kollektivtrafiken och hälsocentralerna. Vad händer om de vinner valet utan att ha en egen politik? De skriver i en debattartikel den 3 augusti ”Nu behövs en plan för att situationen för medarbetare, patienter och ekonomi ska vara hållbar på längre sikt”. Jag är oerhört nyfiken på hur deras plan ser ut. Troligtvis finns ingen.
Även andra partier har skrivit debattartiklar under sommaren. Liberalerna har haft ett ett par intressanta artiklar om såväl sjukvård som äldreomsorg. Jag håller inte med dem i det de skriver, men artiklarna har hållit en helt annan kvalitet än de som Hägg och Stenvart knåpat ihop. Liberalernas artiklar har utgått från av dem identifierade problem. De har beskrivit problemen, varför problemen enligt dem har uppstått och förslag eller idéer på hur liberal politik kan lösa problemen. Till skillnad mot M verkar L ha en plan eller en politik.
Att se ett politisk resonemang av motsvarande kvalitet från det parti som påstår sig leda oppositionen är väl en stilla nåd att bedja om. Apropå ledande moderater är regionfullmäktiges andre vice ordförande Tommy Ljungs eskapader på sociala medier en sorglig läsning. Det är på gränsen till trollvarning på många av hans inlägg om corona och klimatkrisen.
Inför hösten gäller i skrivande stund fortfarande stängda framdörrar inom kollektivtrafiken, en uppmaning på Folkhälsomyndigheten att fortsätta att jobba hemifrån i syfte att minska smittspridningen.
Bara att gilla läget och jobba på. Vi har ett hårt arbete framför oss med såväl kollektivtrafiken som med hälso och sjukvård, regional utveckling, folkhögskolor, kultur och arbetsmarknad. Ett arbete som kräver ledarskap och politisk kompetens bortom tomma ord och fåniga floskler på tidningarnas debattsidor.
Det ska bli skönt att börja jobba igen efter denna märkliga coronasommar.
