Om skillnaden på trafiksäkerhet

Det har kommit en skrivelse från Trönöbygden Ekonomisk förening med anledning av att RV 50 mellan Glössbo och Söderhamn ska rustas. De vill ha ett tillfälligt genomfartsförbud på genvägen mellan Glössbo och E4 över Trönö. 

Vi har ju kunnat läsa att arbetet med att restaurera RV 50 mellan Glössbo och Söderhamn äntligen ska komma igång. I grunden är det bra eftersom vägen är jättedålig. Det som är tråkigt är att vägen blir smalare i och med att vägrenen försvinner. Trafikverket menar att att trafiksäkerheten gynnas och de kan visa underlag från andra liknande vägar som styrker deras påstående. Kanske är det så men det känns ändå tråkigt.

Trafiksäkerhet är viktigt och jag kan förundras över hur myndigheter behandlar trafiksäkerhet olika. Ibland verkar inte trafiksäkerheten vara lika viktig. Genvägen över Trönö är ett bra exempel. Jag brukar ta den vägen där jag åker på mina fisketurer till Harmångersån och till Ljungan. Ofta har jag husvagnen med mig. Vi är många som genar, såväl bilar, lastbilar som långtradare. Vägen från Glössbo till Trönö är smal, backig och krokig.

När jag kommer till Trönö är det en skarp sväng till höger i korsningen vid affären. Strax efter ligger Trönö skola. Vägen är smal, gång och cykelväg saknas. På den smala vägen mellan Trönö och Kungsgården ska bilar, långtradare och skolbarn samsas. I mina ögon en trafikfarlig miljö särskilt för fotgängare och cyklister. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv borde det vara självklart med ett genomfartsförbud för tung trafik på genvägen över Trönö. Därför delar jag Trönöbygden Ekonomisk förenings uppfattning att ett genomfartsförbud är rimligt. Varför är det då så svårt att få till ett sådant förbud? När jag gräver lite och läser de lagar och föreskrifter som styr upptäcker jag att det ställs mycket stora krav för att Länsstyrelsen ska kunna besluta om genomfartsförbud på en genväg. Anledningen är att allmänna vägar i så stor utsträckning som möjligt ska vara öppna för all trafik. Trafiksäkerheten är med andra ord lägre prioriterad, vilket jag finner mycket märkligt. Min uppfattning är att tung trafik alltid ska hänvisas till den ur trafiksäkerhet mest lämpliga vägen.

Om det nu är så att rätten att framföra långtradare på vägar som av olika skäl är olämpliga för den typen av fordon är viktigare än trafiksäkerheten borde gång och cykelvägar prioriteras på sådana vägsträckor. Gång och cykelväg genom Trönö mot Söderhamn är tyvärr lågt prioriterad i länsplanen. Det är av framför allt ett skäl. Brist på resurser vilket är ett stort problem när vi i Region Gävleborg ska värdera vilka objekt som ska prioriteras. Behovet överskrider med råge resurserna. Därför har vi en tät dialog med framför allt kommunerna för att få till så bra prioritering som möjligt. Jag hoppas att en gång och cykelbana genom Trönö kan få högre prioritet än vad den har idag även om jag i dagsläget inte kan lova att en gång och cykelväg byggs i en nära framtid.

I den bästa av världar borde det vara både genomfartsförbud för tung trafik och en gång och cykelbana mellan Trönö och Kungsgården/Söderhamn.

Älvstädningen

Blev tillfrågad om att närvara vid årets Älvstädning som är ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum. Städa Sverige arbetar med att städa i Sverige, efter vägar, efter kusten, i städer och efter stränder. För att kunna genomföra städningarna söker de sponsorer och samarbetspartners. Syftet med Älvstädningen är att involvera lokala idrottsföreningar i miljöaktiviteter kring älvar, detta för att uppmärksamma och informera om den nedskräpning som sker i vår natur och runt våra vattendrag. Under tre helger sensommaren 2018 plockar föreningarna skräp på utvalda sträckor utmed Dalälven, Ljusnan, Klarälven och Gullspångsälven. Alla föreningar som deltar får för sin insats en ekonomisk ersättning.

Det är ett bra initiativ. Människan har en i mina ögon en fullständigt oförklarlig förmåga att skräpa ner i naturen. Därför är aktiviteter som Älvstädningen tyvärr nödvändiga. De föreningar som deltar i aktiviteterna gör ett fantastiskt bra jobb. 

Ljusnan och övriga älvar är ju mycket mer än stränderna. Under vattenytan pågår en miljöförstöring som de flesta inte ser. Orsaken är flottledsrensning, vattenkraften och dess påverkan på de utbyggda älvarna. Flottledsrensningen syftade till att göra det enklare för timmerstockar att flyta ner till kustens sågverk och pappersbruk. Genom att ta bort alla stenar och grunda upp höljor omformades åar och älvar till grunda kanaler som försvårade livsbetingelserna för fisk, insekter och andra vattenlevande varelser. När sedan vattenkraften byggdes ut blev det dödsstöten för havsvandrande fiskar såsom lax, havsöring och ål. Lösningen blev kompensationsodling. Därför fångas ibland ål fortfarande i Ljusnans sjöar, men laxen och havsöringen är sedan länge borta.

Förutom dammarna påverkar korttidsregleringen av älvarna spillrorna av älvens liv negativt. Insekter och småfisk lever i älvarnas strandpartier och riskerar därför att slås ut av att vattnet går upp och ner varje dag. Strandzonen torrläggs, insektslarver dör och fisken får mindre mat. Dessutom blir det mindre mat åt fåglar som lever efter vattendragen. Voxnan mellan Runemo och Söräng är hårt drabbad av korttidsregleringen.

Det är därför i mina ögon glädjande att fler och fler får upp ögonen för vattenkraftens negativa påverkan på miljön. Fortum har i samarbete med Bollnäs kommun och Bollnäs fiskevårdsförening arbetat under några år för att återställa delar av Bollnäsströmmarna och Galvån. I Klumpströmmen genomförs biotopåtgärder och i Galvån har en gammal kvarndamm tagits bort. Detta tillsammans med en ny vattendom för Bollnäsströmmarna har kraftigt förbättrat möjligheterna för livet i strömmarna.

Det har samtidigt tagits fram en ny lagstiftning som syftar till att ta större miljöhänsyn i våra vattendrag. Tanken med lagen är att tillskapa vandringsvägar för fisk i de utbyggda älvarna. 

I mina ögon blev lagen för tam. Krav på fiskvägar är självklart bra, men lagen tar inte tillräcklig hänsyn till korttidsregleringens negativa påverkan på miljön i vattendragen. Jag hade också förhoppning att den nya lagen skulle möjliggöra utrivning av den småskaliga vattenkraften eftersom dess negativa miljöpåverkan är betydligt större än den samhällsnytta den skapar. Den småskaliga vattenkraften är en försvinnande liten del av den totala elproduktionen och idag finns mer miljövänliga alternativ till den småskaliga vattenkraften, exempelvis sol och vind.

Om en del av detta pratade jag med Björn Ferry, den gamle skidskytten och OS-hjälten och representanter för Fortum när jag besökte Älvstädningen efter Bollnäsströmmarna. Björn Ferry har ett stort engagemang för klimat och miljö och är ambassadör för Städa Sverige. Jag pratade också om vilka möjligheter till utveckling på landsbygden miljöanpassning av vattenkraften kan skapa i form av sportfisketurism och annan turism kopplad till en levande miljö.

Tankar om mening och mål med att cykla

Ska vi cykla cykelvasan nästa år? Fick frågan av S-kvinnors distriktordförande Ingrid Amrén när vi valkampanjade på Bollnäs marknad. Vi gillar båda längdskidåkning och MTB-cykling. Jag berättade för henne att jag följer en av mina kompisars framfart i cykelvasan som gick under lördagen. Min kompis körde de dryga 9 milen på 3 timmar och 47 minuter, vilket i mina ögon är en fantastisk prestation. Det var då jag fick frågan. Jag är tveksam till att cykla så långa lopp, men jag måste erkänna att cykelvasan lockar på ett sätt som Vasaloppet på skidor inte gör. Det som gör mig tveksam är att jag då måste träna på ett sätt som gör att MTB-cykling kan bli tråkigt. Det är nämligen så att jag tycker att både längdskidåkning och cykling är otroligt roligt, men att träna är så förbannat tråkigt. Ska jag cykla 9 mil i ett sträck måste jag träna. Då räcker det inte att åka för att det är roligt. Intervallpass, som är dödstråkigt, gymträning (kräkvarning) och även en del teknikträning blir nödvändigt.

Jag kan inte svara på varför jag tycker träning är dödstråkigt. Jag har aldrig känt den där kicken som träning ger som många pratar om, endorfinkicken som skapar ett slags träningsberoende. Det är bara plågsamt. För mig är en skid eller cykeltur skönt och avkopplande, inte minst när livet i övrigt är stressigt. En ordentlig skidtur efter ett intensivt fullmäktige eller styrelsemöte rensar kropp och själ. De mål jag har med min cykling och min längdskidåkning är därför lite annorlunda än att genomföra ett vasalopp, en cykelvasa eller något annat som kan mätas i tid eller prestation. Mina mål handlar mer om inre balans, att få stress och oro ur kroppen. 

Fast cykelvasan lockar.

Kollektivtrafik och satsningar vi socialdemokrater gjort och tänker göra

En väl fungerande kollektivtrafik bidrar till länets utveckling genom att det är bo och verka i hela länet. Kollektivtrafiken bidrar också till minskade utsläpp och därigenom en bättre miljö. Den allmänna (bussar och tåg) kollektivtrafiken är sedan ifjol helt fossilfri och vi jobbar på för att få även den särskilda kollektivtrafiken (sjukresor och färdtjänst) fossilfri. För oss socialdemokrater är kollektivtrafiken prioriterad det märks inte minst när vi ser tillbaka på vilka satsningar som gjorts sedan Landstinget/regionen tog över all kollektivtrafik och blev som det heter på myndighetsstruktur  kollektivtrafikmyndighet. Listan på satsningar vi gjort sedan 2013 är lång.

• Förtätad  trafik  Söderhamn-Bollnäs-Edsbyn  (30-minuterstrafik) 
• Direktbussar  Gävle  –  Sandbacka  Park
• Snabbussar  Söderhamn-Gävle  +  Söderhamn-Hudiksvall  
• Förtätad  trafik  Söderhamn  –  Ljusne 
• Utökad tågtrafik  Gävle-Sundsvall  (lördagar  och  söndagar) 
• Utökad trafik  Gävle-Sandviken  (em  +  lördagar) 
• Utökad trafik  Ockelbo  –  Gävle  (kvällar  må-lö) 
• Utökad trafik  Bergsjö  -  Gnarp  (dag,  kväll  och  helg) 
• Utökad trafik  Bollnäs  –  Årbrå  –  Vallsta  (kvällar) 
• Utökad länskortsgilltighet  på  SJ-tåg  Ljusdal  –  Gävle  +  Sandviken  -  Gävle  
• Snabbussar  Hudiksvall  –  Sundsvall  som  kompletterar  tågtrafiken 
• Snabbussar  Bollnäs  –  Gävle  som  kompletterar  tågtrafiken 
• Utökad trafik  Gävle  –  Bergby  –  Norrsundet  (fm+kväll) 
• Utökad trafik  Norra  Valbo  –  Gävle  (dag  +  helg)  
• Hofors centrum  –  Hofors  jvstn 
• Utökad trafik  Ljusdal  –  Färila  (dagtid  må-lö) 
• Utökad trafik  Ljusdal  –  Järvsö  (dagtid  må-sö) 
• Utökad tågtrafik  Gävle  –  Ockelbo  (må-fr  em)  
• Linje  45  Storvik-Gästrike  Hammarby-Kungsgården.
• Utökad snabbusstrafik  mellan  Gävle  och  Söderhamn  med  en  dubbeltur  kvällar  måndag-lördag för  att  komplettera  tågtrafiken.  
• Utökad snabbusstrafik  mellan  Hudiksvall  och  Söderhamn  med  en  dubbeltur  måndag-fredag förmiddagar  för  att  komplettera  tågtrafiken.  
• Trafik  till  Gavlehov  i  Gävle  genom  förändrad  linje  3  (15-minuterstrafik  dagtid,  20-/30minuterstrafik  kvällar  och  helger)  
• Förlängt  två  dubbelturer  på  linje  43  upp  till  Jädraås  för  att  skapa  möjlighet  till  studiependling till  Sandviken  
• Tåg i Bergslagen.  Utökad  trafik  Gävle-Falun-Borlänge  dagtid  till  timmestrafik  (3  dubbelturer). 
• Bygga ut Flextrafiken  
• Ny linje  (77)  Bollnäs  –  Segersta  –  Kilafors  för  att  möjliggöra  skol-  och  arbetspendling  med linjelagd  kollektivtrafik  (ca  5  dubbelturer  vardagar).  
• Utökad trafik  på  linje  35  Bergsjö  –  Jättendal  –  Harmånger  (ca  3  dubbelturer  vardagar) 
• Utökad trafik  på  linje  54  Ljusdal  –  Tallåsen  (lördagar  och  söndagar).  
• Ny linje  (88)  Ljusdal  Resecentrum  –  Norrkämsta  
• Nytt trafikupplägg  för  linje  41  Gävle  –  Sandviken  –  Storvik  –  Hofors Kraftigt  utökad  trafik  (linje  41)  Gävle  –  Sandviken  (10-minuterstrafik  stora  delar  av  dagen, 20-minuterstrafik  under  lågtrafik  och  40-minuterstrafik  på  söndagar) Oförändrad  turtäthet  på  sträckan  (  linje  141)  Hofors  –  Storvik  -  Sandviken  (30-minuters  trafik) Ny  linje  (241)  med  snabbussar  på  sträckan  Hofors  –  Storvik  –  Gävle  för  att  komplettera tågtrafiken.  (ca  7  dubbelturer)

Som synes har det varit satsningar i hela länet, såväl i tätorterna och på landsbygden. Inför nästa år ligger fokus på att utveckla kollektivtrafiken på järnvägen där vi inleder satsningen på timmestrafik på Norra stambanan och på Ostkustbanan, men det innehåller även fortsatta satsningar på landsbygden. Blickar vi framåt efter 2019 vill vi socialdemokrater fortsätta att utveckla kollektivtrafiken. En ny stadstrafik i Sandviken, Hudiksvall och i Bollnäs är nödvändig för att minska biltrafiken i tätorterna. Även lokaltrafiken i Gävle måste utvecklas. Ett annat utvecklingsområde är Närtrafiken, det som förut hette flextrafik. Kollektivtrafik med taxi. Vi har haft ett försök i norra Hälsingland som visar på behovet av Närtrafik. Bussar passar ju inte överallt. Då är Närtrafiken ett bra komplement.

Kollektivtrafiken kostar väldigt mycket pengar. Grovt räknat kostar den 600 miljoner/år och vi får in ungefär hälften i biljettintäkter. Det är ändå nödvändiga satsningar för länets utveckling. Samhällsnyttan med en fungerande kollektivtrafik är så mycket större.

Jag hävdar därför att socialdemokraterna är det parti du ska rösta på i valet om du vill se fortsatta satsningar på kollektivtrafiken i hela länet. Oppositionspartierna förutom L har under den gångna mandatperioden inte visat särskilt stort engagemang i frågor som rör satsningar på kollektivtrafik. Moderaterna har exempelvis i två budgetar föreslaget stora besparingar i Hållbarhetsnämndens budget, besparingar som skulle ha slagit hårt på kollektivtrafiken. Vi socialdemokrater har däremot varit konsekventa och varje år sedan 2013 satsat resurser på att utveckla kollektivtrafiken, vilket vi även fortsättningsvis kommer att göra.

Äntligen valrörelse

Valrörelser är för det mesta roligt och en vitamininjektion. Att knacka dörr, stå i valstugan, vara på marknaden och prata politik med människor ger otroligt mycket. Att lyssna på vilka frågor som är viktiga för väljarna och testa vår politik gentemot väljarnas prioriteringar är själva grejen med valrörelsen. Har varit igång en vecka nu och redan haft en del riktigt bra samtal. Om sjukvård, skola, om miljö och kollektivtrafik. Om välfärd och hur vi ska ha råd med allt. Sjukvård, skola, äldreomsorg, utbildning, omställning vid arbetslöshet, sjukförsäkring, pensioner, försvar och mycket annat kostar naturligtvis pengar. Många jag träffat håller med oss socialdemokrater att vi inte har råd att sänka skatterna för de mest välbeställda på bekostnad av mindre resurser till välfärden.

Det är lätt att lova sånt som andra redan fixat eller jobbar med.

”På sikt är målet enkelrum för alla på sjukhusen, utan köer eller överbeläggningar” skriver liberalen Hasse Backman i en insändare. Härom dagen skrev liberalen Per-Åke Fredriksson att han vill se dubbelspår på Ostkusbanan. Det är lätt att lova sånt som redan är på gång tänker jag när jag läser dessa insändare. Framtidsbygget, dvs upprustningarna av sjukhusen i Hudiksvall och Gävle är redan beslutade av den nuvarande majoriteten(S, C, MP, V) och i där ingår enkelrum. Likaså dubbelspår på Ostkustbanan där de första etapperna redan är beslutade. Beslut som kommit till tack vare ett omfattande arbete av bland annat mig själv och regionstyrelsens ordförande Eva Lindberg som tillsammans med övriga kommuner och län efter Ostkustbanan jobbat intensivt mot regering och EU för att få till stånd dubbelspår. Det hände för övrigt ingenting med Ostkusbanan när vi hade en alliansregering. På vilket sätt är liberalerna mer trovärdiga än socialdemokraterna i frågor som rör Framtidsbygget och dubbelspår på Ostkusbanan och andra viktiga infrastruktursatsningar i vårt län? Det är ju faktiskt vi socialdemokrater som sett till att det börjar hända saker inom dessa områden.

Sommarreflektioner

Dags att sparka igång mig efter sommarens ledighet. Helt ledig har jag naturligtvis inte varit, men så ledig som mitt uppdrag medger. Eftersom mail och ev telefonsamtal kan skötas hemifrån, från husvagnen eller från Paris där jag varit några dagar så är det inga problem att kombinera ledighet med politiken. Paris är en trevlig stad med en totalt galen trafiksituation. Såväl bilister som motorcyklister kör som galningar och jag har nog aldrig sett så många buckliga och repiga bilar som jag såg under dagarna i Paris. Jag fick för första gången en ordentlig släng av svindel när jag åkte upp i Eiffeltornet. Visst har jag känt visst obehag tidigare, men nu var det hjärtklappning, spagettiben och hela köret. En märklig känsla. Konstigt nog återkom den inte när jag åkte pariserhjulet dagen efter.

Sommaren har naturligtvis dominerats av extremvädret och skogsbränderna. Värmen har gjort att jag flugfiskat endast en gång. Vattentemperaturen är för hög och fisken tål inte att släppas tillbaka. Under sådana förhållanden ska man inte fiska över huvudtaget. Det innebär också att det varit för varmt för husvagnssemester, vilket är synd eftersom jag kopplar av på ett skönt sätt när jag är ute med husvagnen. Om man bortser från det livgivande ljuset är jag ingen sommarmänniska på så sätt att jag uppskattar varma soliga dagar. Temperaturer runt 20 grader räcker för mig. Då kan jag fiska, cykla och leva husvagnsliv. Jag har cyklat en del med min nya mountainbike trots värmen. Tyvärr blev jag förkyld efter Parisresan så det ha blivit mindre cyklande än vad jag tänkt mig. Värmen har också lett till att jag konsumerat ohälsosamt stora mängder glass.

Som så många andra imponeras jag av uppslutningen och viljan att hjälpa i samband med de omfattande skogsbränderna. Det visar att det Sverige jag vill leva i finns där när det verkligen behövs. Tråkigt nog har hatarna, de som vill ha ett annat Sverige gjort sitt bästa för utnyttja skogsbränderna för egna mörka syften. Hoppas att de inte lyckas.

Jag väljer att inte kommentera bränderna mer än rent allmänt eftersom jag menar att det idag är för tidigt att ha synpunkter på vad som funkat och vad som inte funkat. Det jag hoppas är att utvärderingen leder till att katastrofberedskapen utvecklas och att det blir en bred politiskt överenskommelse om vilka resurser som behöver stärkas och hur katastrofberedskapen ska organiseras. Frågan är för viktig för att användas som slagträ i den politiska debatten. Det ska inte spela någon roll vilka som sitter i regeringen eller i kommunen. Det ska funka oavsett.

Från och med nu är det fullt fokus på valarbete. Det har kommit en del utspel från oppositionspartierna i regionen och samtliga utspel handlar om mer resurser till sjukvården. Så långt är det inga problem att hålla med. Kostnaden för hyrpersonal måste minska. Bättre anställningsvillkor och bättre arbetsmiljö för anställda inom kommun och region är nödvändigt om det ska kunna gå att locka fler till yrken inom välfärden. Frågan väljarna har att ta ställning till är om oppositionen är ett mer trovärdigt alternativ än majoritetspartierna. Hur stora är egentligen skillnaderna? Det jag sett hittills av oppositionens utspel är att Sjukvårdspartiet ljuger om satsningarna på Hudiksvalls sjukhus. De vill dessutom använda pengar som inte finns för att kunna genomföra sin politik. Moderaterna vill minska kostnader för hyrpersonal, men samtidigt hyra in mer personal för att korta köer. För att finansiera sina satsningar ska man minska administrationen utan att specificera vilken administration man anser vara onödig. Liberalerna vill bygga dubbelspår på Ostkustbanan, vilket alla andra också vill. Hur som helst känns oppositionens förslag ganska tunna. 

Utifrån sommarens olika händelser sträcks jag i min övertygelse om att valet är en folkomröstning om välfärden. Oavsett om det handlar om en starkare krisberedskap i form av fler brandmän, flygplan, helikoptrar, släckningsfordon eller fler anställda och bättre anställningsvillkor för lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra välfärdsyrken, eller bättre infrastruktur och kollektivtrafik i hela landet så krävs resurser i form av skatteintäkter. Då funkar det inte att sänka skatterna för de allra rikaste eller att lagstifta om lägre ingångslöner för nyanlända och andra. Det krävs en politik som säkerställer att de det finns tillräckligt med resurser som sedan kan fördelas utifrån de behov som finns, men också utifrån de ambitioner som finns.

Därför menar jag att en röst på socialdemokraterna i höstens val är en röst för en starkare välfärd, en röst för att hela landet ska leva och utvecklas och en röst för minskade sociala och ekonomiska klyftor medan en röst på SD eller något alliansparti är en röst för ökade klyftor, mindre resurser till välfärden och en röst för ett delat land där landsbygden är förloraren.