Om kompromisser, småskalig vattenkraft och kraftverken i Galvån och Kilån

Det ligger i en socialdemokrats DNA att söka politiska kompromisser. Det har i alla tider varit socialdemokratins styrka att finna breda kompromisser som leder samhället och utvecklingen framåt. Jag gillar den hållningen. Det är den hållningen som tillsammans med socialdemokratins grundvärderingar som gör att jag är politiker och socialdemokrat. Ibland känns dock priset för en kompromiss för högt. Då kan även jag lockas att sätta mig bredvid och bete mig som en slags läktarexpert. En som som sitter på sidan om och vet bäst, men som själv inte är beredd att gå in och ta ansvar. 

Småskalig vattenkraft  som vi har i Galvån, Kilån och andra mindre vattendrag borde enligt mig förpassas till historien. De gjorde en gång i tiden stor nytta eftersom de bidrog till den lokala utvecklingen. Små industrier, kvarnar och annat möjliggjordes av dessa kraftverk. Idag är de små kraftverken inte alls viktiga. Den skada den småskaliga vattenkraften gör på miljön i vattendrag är så pass mycket större än den samhällsnytta den el som produceras i kraftverken bidrar till. Idag finns det bättre och mer miljövänliga sätt att producera samma mängd el, exempelvis solel. 

Besvikelsen var därför stor när regeringen presenterade energiöverenskommelsen och den efterföljande lagstiftningen. Den småskaliga vattenkraften får vara kvar och starkt påverka miljön i vattendragen. Fiskvägar eller omlöp ska visserligen byggas förbi kraftverk och dammar men fiskvägar är tyvärr en nödlösning och inte optimalt för livet och miljön i de mindre vattendragen. Jag blev därför inte särskilt förvånad när jag läste om domarna i Kilån och Galvån. Kraftverken får tillstånd. Lagstiftningen tar större hänsyn till elproduktion än vad den gör till miljön i de små vattendragen. 

Mitt mål är att Bergfors övre och nedre kraftverk ska rivas ut samt att dammen i Galvsjön och i Åsbacka ska ersättas med en sjötröskel. Min egen uppfattning i frågan om småskalig vattenkraft och hur lagen och EU:s vattendirektiv samt det skydd Natura 2000 är tänkt att ge Galvån har inte stöd hos kommunledningen, vilket jag motvilligt tvingats att acceptera. Kommunledningen vill helt enkelt inte pröva frågan om småskalig vattenkraft kan tillåtas i Natura 2000-vattendrag.

Jag har trots det argumenterat för att kommunen ska acceptera att vattenkraft får bedrivas i Galvån under förutsättning att Bergfors kraft gör om miljökonsekvensbeskrivningen och på så sätt tydligare visar att att miljöskadan kraftverken orsakar kan minimeras och därmed accepteras, fast det strider mot min egen uppfattning. Det har jag gjort av tre skäl. Dels för att hålla ihop majoriteten och dels för att det ligger i mitt sosse-DNA att alltid söka en kompromiss. 

Jag har också gjort det eftersom jag vet att Älvräddarna och Sportfiskarna kommer att överklaga bägge kraftverken och hävda att tillstånd inte kan medges och ange lagstiftning, EU:s vattendirektiv mm som skäl. Skäl som ligger helt i linje med min egen uppfattning. Även LST överklagar, men då endast Bergfors nedre där de kräver utrivning.

Den överklagan kommunledningen till slut landade i är så långt borta från min egen uppfattning man kan komma. Jag är djupt besviken på hur urvattnad kompromissen till överklagan till slut blev. Kommunledningen har valt att lyssna på en opinion skapad av en lögn. En lögn som grundar sig i ett egenintresse, nämligen Bergfors krafts egenintresse att bedriva småskalig vattenkraft i Galvån. Lögnen består i att Bergfors kraft har lyckats att lura de boende i Åsbacka att Åsbackadammen kommer att tömmas på vatten om kraftverken inte lagligförklaras. Deras oro har påverkat ett antal politiker och politiska partier att agera och har på så sätt tvingat kommunen att byta inriktning.

Jag inser naturligtvis att det till slut blev omöjligt rent politiskt när först Moderaterna går ut i media och meddelar att överklagan troligtvis kommer att dras tillbaka och sedan C och L gör samma sak. Därför finns det en logik i att kompromissen till överklagan är urvattnad och att fokus i pressmeddelandet låg på de delar av överklagan som omformulerats.

Att kommunen inte politiskt kan komma överens att översiktsplan, miljömål och näringslivspolitiskt program är särskilt relevanta när det blir skarpt läge är naturligtvis svagt, och att M, BP, C och L verkar anse att det är bättre att det ekonomiska överskott Galvån genererar gör större nytta i Hedemora där Bergfors kraft har sitt säte än vad det skulle göra i Bollnäs i en helt återställd Galvå är i mina ögon synnerligen märkligt. Det är nu min stora förhoppning att Miljööverdomstolen sätter större värde på Älvräddarnas och Sportfiskarna tolkning av lagar och EU:s vattendirektiv än vad den gör till Mark och miljödomstolens märkliga resonemang i deras dom.

Den stora skurken i detta drama är i mina ögon varken Bergfors kraft, Åsbackaborna som med sin fula kampanj lyckats dupera kommunledningen eller kommunledningen som inte orkat stå upp för sina strategiska ställningstaganden i översiktsplan och miljömål. Den stora skurken är riksdag och regering som formulerat en så svag lagstiftning att Mark och Miljödomstolen kan tolka den på sådant sätt att kraftverken i Galvån och Kilån kan lagligförklaras. Våra mindre vattendrag borde ha ett bättre skydd i lagstiftningen. Jag får helt enkelt fortsätta arbetet för en ny lagstiftning som ger ett bättre skydd för de små vattendragen och där den småskaliga vattenkraften rivs ut och vattendragen restaureras och återställs. Det handlar bland annat om opinionsbildning och motioner till den socialdemokratiska partikongressen, men också ett ökat stöd till de miljöorganisationer som driver dessa frågor, exempelvis Älvräddarna.

Ibland avundas jag läktarexperter. Särskilt när kompromisserna gör så ont att jag nästan går sönder inombords. Trots det väljer jag att fortsätta att vandra på kompromissens väg. Det är nämligen den väg som leder framåt.

Bollnäs kommun har jobbat med vattenfrågor länge

Bollnäs kommun har under en lång tid arbetat för biotopvård och vandringsvägar i kommunens vattendrag. Redan 1995 nämns i kommunens fiskevårdsplan nödvändigheten av att restaurera vattendragen. Arbetet kom igång på allvar under tidigt 2000-tal med projektet Ljusnan River där kommunalråden efter Ljusnan gjorde en avsiktsförklaring och ställde sig bakom ett arbete för fiskvägar i Ljusnan och Voxnan. I projektet deltog även Länsstyrelsen och Fortum. Syftet med projektet var att genomföra en samlad omprövning av Ljusnan/Voxnans vattendomar i syfte att skapa vandringasvägar för fisk. Det genomfördes provtappningar i torrfåror och förslag till åtgärder arbetades fram. Projektet avslutades 2007-2008 eftersom dåvarande lagstiftning inte medgav att man gjorde en samlad prövning av vattendomar i ett vattendrag. Bollnäs kommun valde då i stor politisk enighet att jobba vidare med dessa frågor, vilket kommunen gjort sedan dess. En ny översiktsplan togs fram och beslutades i bred politisk enighet 2015. Den tillsammans med det näringslivspolitiska programmet pekar ut tillskapandet av vandringsvägar och återställning av flottledsrensade vattendrag som en viktig del för utvecklingen av besöksnäringen i kommunen. Miljöförbättrande åtgärder som ger kommunen utveckling i form av nya hållbara jobb i en näring som är på stark frammarsch. Åtgärder har genomförts i utloppet ur Vågen, i Myrbäcken, i de nedre delarna i Galvån, i Klumpströmmen och de övre delarna av Bollnäsströmmarna. Kommunen har också varit med i projektet Fishing in the middle of Sweden som med framgång visat att vi har ett sportfiske av internationell klass efter flera arter, exempelvis gädda i Hälsinglands sjöar. Många är de sportfiskare från kontinenten som funnit sitt fiskeparadis i Bollnäs och i Hälsingland.

Det är därför med stor förvåning jag läser hur kommunens förra ekonomichef, Karoline Sundström  på sociala medier hävdar att en namngiven kommunal tjänsteperson arbetar på uppdrag av socialdemokraterna med att skapa vandringsvägar i Bollnäsströmmarna mellan Varpen och Klumpströmmen och Galvån samt att det arbetet utgår från en ”hemlig” rapport som inte är diarieförd. Karoline Sundström borde med sin bakgrund inom kommunal förvaltning känna väl till hur vardagsarbetet för kommunala tjänstepersoner styrs. Det styrs av beslut i kommunfullmäktige och nämnder, samt av lagar och förordningar. När det gäller arbetet i med Bollnäsströmmarna så har transparensen varit total. Media har i höstas rapporterat om hur Fortum, fiskevårdsföreningen och kommunen tillsammans arbetar för att skapa vandringsvägar i Bollnäsströmmarna. Det har stått på kommunens hemsida sedan den 12 nov 2018. Även Fortum har skrivit om det på sin hemsida. 

Det är direkt oanständigt av Karoline Sundström att påstå att en namngiven tjänsteperson arbetar på uppdrag av ett enskilt politiskt parti. Hon borde självklart veta bättre! Karoline Sundström borde omgående be den namngivne tjänstepersonen om ursäkt för sitt direkt felaktiga och omdömeslösa påstående.

Tillbaka i vardagen.

Det är i mitten av augusti. Sommarledigheten är över och kalendern är åter i det närmaste fulltecknad. Helt ledig är man ju aldrig som politiker. Telefonen är alltid påslagen och mailen kollas minst ett par gånger per dag. Jag upplever inte det som en belastning, tvärtom. Det ingår i uppdraget och politik är ett av mina största intressen. Att kolla mailen mm när jag är ledig är ungefär lika betungande som att hålla koll på laxfångster i Orkla eller vattennivån i Ljungan. Sett till de ansvarsområden jag har har det varit en relativt lugn sommar. Nya ägare i bussbranschen i länet är nog sommarens stora nyhet inom mina ansvarsområden. Det verkar som om framtidens kollektivtrafik i länet kommer att vara en fråga för den norska och den franska staten eftersom det är dessa som äger de bolag som kör buss och tåg om den senaste affären godkänds av konkurrensmyndigheten. 

Sommarledigheten ger tillfälle till återhämtning, reflektion och distans till de frågor som präglar min vardag. Har läst en del böcker, fiskat lax och varit några dagar i Prag.

Politiken i Sverige är en spegelbild av valresultatet i riksdagsvalen. Svenska politiker och svenska politiska partier är bäst i världen på att leverera och hålla vallöften. Det är ett faktum som stöds av forskning. Promising Democracy. Parties, Citizens and Election Promises

Avhandlingsförfattare: Elin Naurin, Göteborgs universitet 2009. Jag blir därför aningen förvånad när personer som röstat för en politik som står för stora skattesänkningar samtidigt klagar på att det saknas resurser i skola, äldreomsorg, sjukvård eller kollektivtrafik. Eller till polisen, vägar och järnvägar. Mindre resurser till välfärden, till det som bekostas av skattemedel är konsekvenserna av hur svenska folket röstat i det senaste riksdagsvalet. Sveriges riksdag levererar den politik svenska folket vill ha! Läser jag den senaste opinionsmätningen befäster de partier som vill ha stora skattesänkningar sin position. Det är betydligt lättare att förstå att sosse och vänsterväljare är kritiska. De vill ju ha en annan politik. För egen del hoppas jag att höstbudgeten ger resursförstärkningar till välfärden. Det är ju den första budget denna mandatperiod socialdemokraterna har något inflytande över.

Har också funderat en hel del över hur vi i regionen ska tackla höstens utmaningar. Vi har ju numera en helt annan ekonomisk verklighet jämfört med tidigare år. Det kommer därför att vara svårt att göra lika stora satsningar på kollektivtrafik som vi gjort de senaste åren. Under hösten fortsätter Hållbarhetsnämndens arbete med att anpassa budget till den ram/ekonomiska förutsättningar som nu gäller. Ett svårt arbete med en hel del knepiga avvägningar. Regionfullmäktige beslutade tidigare i år om prisjusteringar inom kollektivtrafiken. Tyvärr räcker dessa inte till eftersom den förväntade intäktshöjningen inte täcker de ökade kostnaderna för kollektivtrafiken. Mer måste göras, vilket det säkerligen finns anledning att återkomma till i ett senare blogginlägg. Det som är viktigt för mig och socialdemokraterna är att de åtgärder som genomförs inte försämrar möjligheterna att bo och verka i hela länet. 

Det är hur som helst att vara tillbaka i en någorlunda strukturerad vardag. Jag tillhör dem som trivs bra med vardagar.