Första tiden i opposition.

Det har nu gått en tid sedan vårt parti börjat sitt oppositionsarbete. Omställningen från att styra har varit lättare än vad jag trodde. Oron över att det kommer att bli långtråkigt och mindre att göra har åtminstone hittills kommit på skam. Det har varit fullt upp, nästan i nivå med tidigare.

Det jag saknar mest är vardagsarbetet, den regelbundna kontakten med hälso och sjukvårdsdirektören för att säkerställa att verksamheten drivs i linje med den politiska inriktningen. Det är ju i vardagen mellan sammanträdena det blir verklighet av besluten som fattas i nämnderna och i fullmäktige. Jag saknar också vardagsarbetet i regionrådsgruppen och majoritetsgruppen där stora och små frågor stöttes och blöttes. Det arbete har ersatts av ungefär samma arbete fast ur oppositionsperspektiv,

Det jag noterat hittills är att den moderatledda regionledningen jobbar på ett helt annat sätt jämfört med hur vi jobbade. Om det är för att de är nya på sina uppdrag eller om det är medvetet är naturligtvis för tidigt att svara på. Det jag ser är en passiv och avvaktande regionledning. Ingen gemensam politik, otydliga utredningsuppdrag och passivitet när det gäller besked i aktuella frågor.

Om det handlar om ovana vid att styra kommer det troligtvis att rätta till sig med tiden, men om det är en medveten strategi finns anledning till oro. Bristen på en tydlig gemensam politik är det som oroar mig mest. Det kan vara ett tecken på att det finns spänningar inom majoriteten, spänningar som gör att de behöver ägna allt för mycket tid och energi på att komma överens och att bygga förtroendeskapande relationer. Verksamheten rullar naturligtvis på oavsett politisk styrning. Regionledningen med regiondirektören är tillräckligt kompetent för att bedriva verksamheten på ett professionellt sätt. Om inte politiken styr, styrs verksamheten utifrån verksamhetens perspektiv och prioriteringar. 

Samtidigt ger tiden i opposition möjlighet att få mer tid till utvärdering av den egna politiken och möjlighet att ompröva delar av såväl politiken som helhet och ställningstaganden i enskilda sakfrågor. Tror att det är viktigt att ge sig tid att göra så även om vårt parti gick fram ett mandat. Väljarna har genom det gett oss socialdemokrater mandat att driva politiken i den riktning vårt länsprogram och vårt valprogram anger.

Om bristen på politisk analys och prioriteringar. Funderingar efter regionstyrelsen

Jag tillhör de som menar att viktiga politiska beslut måste bygga på en politisk tanke, analys eller en politisk prioritering. Annars kan det bli riktigt fel. Åtminstone ur ett politiskt perspektiv. Jag har genom åren läst om och upplevt allt för många otydliga uppdrag som resulterat i förslag som varit helt omöjligt att få politiskt stöd för. Utredningar och förslag som skapat oro bland såväl medborgare som medarbetare och som sedan hamnat i papperskorgen.

Det var föremålet för en lång och stundtals hätsk debatt på dagens regionstyrelsesammanträde. Själva sakfrågan kan jag absolut känna sympati för. Den moderatledda majoriteten vill utreda och genomlysa regionstyrelsens centrala administration med ambitionen att göra besparingar antingen på 2, 5 eller 10 procent. Det är i mina ögon självklart att en organisation inte ska ha onödig administration eller mer byråkrati än nödvändigt.

Innan man beslutar om en sådan utredning bör man enligt mig först fråga sig vad man egentligen menar med central administration? Finns det någon verksamhet som är mer eller mindre prioriterad utifrån den politik man vill genomföra? Regionstyrelsens ansvarsområden är ju bla:

• Regional utveckling
• Infrastruktur
• Kommunikation
• Fastighet
• Ekonomi
• HR
• Hälsovalet (vilket man vill undanta från uppdraget)

Är det något av dessa som är särskilt viktigt för den moderatledda regionledningen? Eller är det något område som man anser vara mindre viktigt? När man för sig själv inom majoriteten gjort någon form av analys kan formulera ett tydligt uppdrag utifrån politik och politiska prioriteringar.

Istället gör man tvärtom. Man ger regiondirektören ett öppet men mycket otydligt uppdrag att utreda och föreslå besparingar. Därefter tänker man göra en politisk analys och besluta om regiondirektörens förslag ligger i linje med vad man vill politiskt. Att vara otydlig och inte riktigt veta vad man vill som politiker är förödande. Man hamnar i diket och får ägna all tid och energi för att ta sig upp ur detsamma.

Våra förslag om ett tydligare uppdrag röstades ner.