lördag 30 mars 2019

Tågstrulet. Mitt perspektiv

Det har under veckan varit en nyhetsartikel, en ledarartikel och en interpellation i regionfullmäktige som lyfter vinterns tågstrul. Ledarartikeln i Hela Hälsingland har rubriken ”Regionpolitikerna kan aldrig ta tåget” och nyhetsartikeln bygger på interpellationen på regionfullmäktige. Det gör det värt att skriva några rader som beskriver hur jag ser på tågstrulet och vad Regionfullmäktige och Hållbarhetsnämnden gör och har gjort för att säkerställa en robust tågtrafik. 

Varje inställd avgång är ett misslyckande. Samma sak gäller försenade avgångar. Det är ett misslyckande. Ansvaret för misslyckandet är antingen vårt (Region Gävleborg) eller Trafikverket beroende på orsaken till den inställda eller försenade avgången. Däri delar jag den frustration och kritik som ledarskribenten och de politiker som deltog i regionfullmäktiges interpellationsdebatt ger uttryck för.

Det som utifrån mitt perspektiv som regionråd och vice ordförande i Hållbarhetsnämnden och därmed ansvarig för kollektivtrafiken är frustrerande är att det tar sådan tid att se till att strulet minskar och helst upphör. Det beror inte på att jag, ordförande, eller majoriteten i Hållbarhetsnämnden är passiva och tar lätt på frågan. Det beror på komplexiteten i att bedriva tågtrafik. 

Problemen kan lite förenklat delas in i två områden. Trasiga och dåligt underhållna tåg och trasig och dåligt underhållen järnväg. Sedan finns problem med ersättningstrafik och information som är kopplade till förseningar och inställda avgångar. Jag tänker kort beskriva vad vi gör och har gjort inom dessa områden. 

Huvudorsaken till att vi har inställda avgångar pga trasiga tåg är vi kör tågen hårt och att vi inte har ersättningståg i den omfattning vi behöver. I och med att vi utnyttjar tågen hårt blir underhållet periodvis eftersatt. Ifjol beslutade regionfullmäktige att införskaffa fler tåg. Tre tågset av samma typ som vi har idag kommer att levereras till oss under 2020. Fler tåg innebär att tågen inte går lika hårt, kan underhållas på ett bättre sätt och att trafiken inte drabbas om ett tåg går sönder vid exempelvis en viltolycka. Vi har behövt dessa tåg redan idag, men de finns inte tillgängliga förrän 2020. Under tiden hyr vi ett tåg av äldre modell, ett tåg som skulle ha varit genomgånget och i bra skick när vi fick det men som visat sig ha en hel del brister, vilket i sin tur lett till att det stått still i allt för stor omfattning.

När snön kom letade sig en hel del vilt upp på järnvägsspåret, vilket lett till många viltolyckor. Ibland klarar sig tåget med mindre skador och kan vara i trafik och ibland blir det mer omfattande skador som tvingar oss att ta tåget ur trafik. Ofta måste tåget in på sanering och rengöring efter en viltolycka eftersom det fastnar delar och slamsor från viltet på tåget. Om fronten skadas måste man byta en isolerduk som håller förarkabinen isolerad. Den duken limmas och limmet tar två dagar att härda, vilket kan leda till inställda avgångar. Västra Götaland (tror jag) har testat någon form av skydd fram på tåget vilket kan minska skadorna vid viltolyckor. Faller det testet väl ut kommer vi att installera sådana skydd på våra tåg. Vi har infört nya rutiner för att i tid upptäcka hjulskador, vilket minskat antalet inställda avgångar pga hjulskador. Tyvärr tar det i mina ögon allt för lång tid att byta hjul eller hjulaxel, vilket är en fråga vi jobbar vidare med. Ett tredje problem kopplat til service och underhåll är att det periodvis är brist på reservdelar och allt för långa ledtider när det gäller införskaffning av reservdelar. Ordförande och jag har veckomöten med X-trafik där vi går igenom arbetet och vilka förbättringar som sker för att minska antalet inställda avgångar. En sak som blivit bättre är informationen och ersättningstrafiken. Det är ännu inte så bra att jag känner mig tillfreds, men det är betydligt bättre än förra vintern. Hållbarhetsnämnden följer också frågan och vår operatör Tågkompaniet har vid ett antal tillfällen varit på nämnden och redovisat sina planer och vad de gjort hittills för att minska antalet inställda avgångar.

När det gäller järnvägens skick och status jobbar såväl vi och Trafikverket på att få till mer investeringar och bättre underhåll. Det görs en del, i våra ögon naturligtvis för lite. Vi ser ett stort behov av investeringar och ett bättre underhåll. Vi har uppvaktat såväl Trafikverket, Näringsdepartementet som  infrastrukturministern. Vi har till och med lyft frågan om mer investeringar och bättre underhåll av järnvägen på EU-nivå. Nästa vecka ska jag delta på Järnvägsforum Norr i Åre där såväl Trafikverkets generaldirektör som infrastrukturministern deltar. Där kommer vi gemensamt med övriga lyfta behovet av järnvägsinvesteringar och underhåll för att säkerställa en mer robust järnväg.

Vi gör en hel del. Gör vi då tillräckligt? Så länge vi har inställda avgångar som beror på trasiga tåg eller trasig järnväg kan jag inte säga att vi gör tillräckligt. Som jag skrev tidigare är det oerhört frustrerande att det tar så lång tid innan det arbete som görs ger resultat i form av färre inställda avgångar. Vi kommer även fortsättningsvis att ha frågan högt upp på den politiska dagordningen. Att se till att skapa en robust tågtrafik utan inställda avgångar är troligtvis Hållbarhetsnämndens viktigaste fråga under mandatperioden.


Jag vill avsluta genom att bemöta ledarskribentens påstående att ”regionpolitikerna i Gävleborgs län aldrig utnyttjar sin egen länstrafik. De skulle väl aldrig acceptera att aldrig komma fram i tid till sammanträden, företagsbesök och viktiga möten”. Fem av majoritetens regionråd nyttjar länstrafiken och tågen med mer eller mindre regelbundenhet. Jag brukar också träffa åtminstone ett av oppositionens regionråd på X-tåget då och då. När vi har styrelse och nämndsmöten i Gävle åker de flesta ledamöterna från Hälsingland X-tåg. Jag själv har endast tagit bilen till regionkontoret tre till fyra gånger denna vinter. Alla andra dagar har det varit med X-tåget, vilket ledarskribenten rimligtvis borde känna till eftersom vi då och då hälsar på varandra på perrongen på Gävle station på morgnarna när jag kliver av tåget från Ljusdal. 

fredag 15 mars 2019

Mina uppdrag

Läste en artikel i Arbetarbladet om politikers olika uppdrag. Det fick mig att fundera på vad jag gör om dagarna och kvällarna. Hur ser mitt regionrådsuppdrag och mina övriga uppdrag ut? Här följer en lista som jag tror är komplett.

Uppdrag kopplade till regionuppdraget
  • Regionråd
  • Ledamot.  Regionstyrelsen
  • Vice ordförande Hållbarhetsnämnden
  • Ledamot regionfullmäktige
  • Ledamot i Nätverket för Strategiskt Folkhälsoarbete i Gävleborg
  • Vice ordförande i Fastighet Teknik och Miljöutskottet
  • Ordförande i Demokratiberedningen
  • Ordförande i Partnerskapet Atlantbanan
  • Ledamot i Svensk Kollektivtrafiks järnvägspolitiska grupp
  • Ledamot Baltic Sea Commissions transportgrupp
  • Ledamot i Norrskens valberedning
  • Ledamot i styrelsen för Intresseföreningen Norrtåg (efter årsstämman 2019)

Kommunpolitiska uppdrag
  • Ledamot kommunfullmäktige
  • Ledamot i styrelsen för Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund

Partiuppdrag
  • Adjungerad i distriktstyrelsen
  • Sekreterare i Arbetarekommunens styrelse
  • Ledamot i Bollnäs/Rengsjö föreningsstyrelse
  • Ombud partikongressen i Örebro 22-24 mars

Övriga uppdrag
  • Ledamot i Vattendelegationen för Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
  • Ledamot i NTF-Gävleborgs styrelse


Dessutom är jag ordförande i Hans Lidman Sällskapet, men det har inget med mitt politiska engagemang att göra.