Lyxvecka med kort rapport från bland annat regionfullmäktige

Den här veckan känns på sätt och vis lite som en lyxvecka. Tre dagar i Bollnäs ger mig lite mer tid om morgnarna. Tid som jag tar väl vara på i form av reflektionstid. Det har varit ganska hektiskt en tid med många resor. En tid där allt fokus legat på infrastrukturfrågor. Mycket intressant, roligt och spännande. Vi har nu tagit första steget mot timmestrafik på Norra stambanan och på Ostkustbanan. Det innebär väsentligt bättre möjligheter att bo och verka i hela länet. Går allt vår väg kommer trafiken igång redan 2019.

Under onsdagens regionfullmäktige var hade jag fyra interpellationer att svara på. Debatten som följde på två av dessa gjorde mig lite sorgsen. Anledningen är att vissa oppositionsföreträdare inte är intresserade av att debattera utifrån fakta. De väljer att bygga sina ställningstaganden på faktamässiga felaktigheter. Det är lite synd eftersom debatten blir därefter. Interpellationerna handlade om Region Gävleborgs vindkraftverk, en affär som efter ca 6 år äntligen kan avslutas så att de två vindkraftverken äntligen kan börja leverera el till våra verksamheter. Jag har inga problem med att Moderaterna och Sjukvårdspartiet anser att vi inte ska äga vindkraftverk. Det kan tvärtom vara en högst rimlig uppfattning, men när man slänger sig med uppgifter om vad denna satsning kostat utan att ha belägg för dem blir jag bara sorgsen. Det är i mina ögon oseriöst. 

Lika oseriöst är det när man slänger ur sig påståenden som om att 91 miljoner är bortkastade för att att vi i delårsbokslutet vill skriva av kostnader för Framtidsbygget. Bakgrunden är att det har gjorts en hel del förberedelsearbete och utredningar som är helt nödvändiga för att kunna bygga om och bygga ut sjukhusen i Hudiksvall och Gävle. Det har gjorts omfattande markundersökningar eftersom sjukhusområdet i Gävle ligger på en vattentäkt. man har gjort skyfallsutredningar för att kunna beräkna hur man placera huskroppar för att på bästa sätta leda bort vatten från sjukhusområdet i Hudiksvall. Det handlar om geotekniska undersökningar, utredningar om hur man tar tillvara släcka täten vid ev bränder, det handlar om VVS utredningar mm. Sammanlagt handlar det om förberedande utredningar för ca 20 miljoner. Vidare har man under processen med att rita helt nya vårdblock tillsammans med verksamheten tagit fram ritningar och konstruktionsunderlag för dessa vårdblock (sjukhusbyggnaden). Det är en ganska omfattande och komplicerad process som krävts många ritningsändringar och nya ritningar. Det handlar om kostnader på ca 33,5 miljoner i Hudiksvall och 33 miljoner i Gävle. Väldigt mycket pengar, men ändå bättre och mindre kostsamt än att tvingas göra om jobbet i ett senare skede av processen. Det jag beskriver ovan är en normal process när det handlar om stora komplicerade byggen, vilket också bekräftas av en oberoende konsult i en artikel i Hela Hälsingland http://www.helahalsingland.se/gavleborg/sa-anvande-regionen-91-konsult-miljoner-forsta-forslaget-ar-aldrig-det-man-till-slut-bygger?referrer=app.

Inget av detta är Moderaterna och Sjukvårdspartiet intresserad av att ta till sig. Anledningen är naturligtvis att det inte passar in på den bild de vill smeta på oss. Nämligen att vi är slarviga med skattebetalarnas pengar. Därför fortsätter de att hävda att de pengar som skrivs av för Framtidsbygget är bortkastade. Tråkigt och oseriöst. Att populisterna i Sjukvårdspartiet uppträder som de gör ligger kanske i sakens natur men att Moderaterna, ett seriöst parti som borde kunna bygga sina argument utifrån moderata värderingar uppträder faktataresistent och populistiskt förvånar. De borde kunna bättre.

Det var ett tvådagars fullmäktige och dag två handlade om utbildning. Vi fick dels en föreläsning om framtidens sjukvård av Staffan Gullsby som är sakkunnig läkare på 1177. Han målar upp en bild av en sjukvård som med hjälp av teknisk utveckling kan komma närmare patienten. För oss som bor i ett stort och relativt glesbefolkat län kan det innebära stora kvalitetsförbättringar genom att hälso och sjukvården kan flyttas närmare medborgarna. Ett exempel han gav var en form av sjukvårdsbås som kan placeras ut på mackar eller servicebutiker där man som patient kan koppla upp sig mot sin hälsocentral och göra en del prover och enklare undersökningar. jag tycker det låter mycket intressant om exempelvis macken i Vallsta kan fungera lite som en filial till Arbrå hälsocentral. Vi hade också ett pass som handlade om demokrati och folkstyre idag och i framtiden. Hur ska demokratin svara upp mot de auktoritära rörelser som nu mobiliserar i Europa? Frågan väcker intressanta frågor om hur vi som politiker ska arbeta för att i vardagen vara närmare medborgarna.

Fredagen har ägnats åt folkhälsofrågor tillsammans med länets kommuner. Nätverket för Strategisk Folkhälsa i Gävleborg ger mig massor av energi. Folkhälsa är egentligen inget annat än vanlig politik. Det handlar om allt från rätten till inflytande över sin vardag, rätten till utbildning, rätten till en anständig ekonomi, dvs grundläggande livsvillkor. Det som ger energi är att träffa människor från länets kommuner som i vardagen arbetar för att skapa bättre livsvillkor för invånarna. Till skillnad från regionfullmäktige slarvar man inte med fakta eller använder rena lögner, det är en öppen och konstruktiv atmosfär vilket gör att jag stortrivs.

Veckan avslutas med en utbildningshelg i partiets regi. Den ser jag också fram emot även om jag gärna varit hemma. Snön har kommit till Harsa och jag vill gärna komma igång med skidåkningen.

Infrastrukturturné.

Den senaste tiden har det varit fullt fokus på infrastrukturfrågor. Jag har varit på SKL:s gatu och trafikdagar, deltagit i en paneldebatt i Bryssel, tillsammans med övriga norrlandslän träffat näringsdepartementet och infrastrukturministern, deltagit i en länskonferens och medverkat i en panel på Logistikdag Norr i Luleå. Mitt fokus har varit Botniska korridoren och nyttan av att satsa på järnvägen i Norrland. Jag har känt mig som en handelsresande i infrastruktur. Botniska korridoren är lite förenklat järnvägen norr om Örebro/Stockholm.

Infrastruktur är svårt, mycket svårt. Den främsta anledningen är att behovet av upprustning av är ofantligt mycket större än de resurser som finns. Detta trots att regeringen tillskjutit 100 miljarder extra till vägar och järnvägar för den kommande planperioden. 

När jag går igenom mina minnesanteckningar från min ”infrastrukturturné” ser jag framför allt en  gemensam nämnare. 

Den viktigaste gemensamma nämnare jag noterar är nödvändigheten av att tänka helhet och stråk. Vill man bli lyssnad på räcker det inte att behoven skapar lokal eller regional nytta. Det måste finnas en nytta utifrån ett nationellt eller internationellt perspektiv. Man blir helt enkelt inte lyssnad på om man endast pratar lokala och regionala nyttor. Det är också viktigt att utifrån ett helhetsperspektiv vara sampratade med övriga län/regioner efter ett stråk. Att som vi fem norrlandslän tillsammans lyfta för oss viktiga satsningar visar på styrka. 

Varför är det då viktigt att även lyfta den nationella och internationella nyttan? För det första så är de lokala och regionala nyttorna ganska lika i hela landet. En väl utbyggd infrastruktur skapar förutsättningar för tillväxt, utveckling och omställning till ett hållbart samhälle oavsett var i landet var i landet det är. Genom att addera de nationella och internationella nyttorna blir investeringar längs Botniska korridoren och de stora flaskhalsarna Ostkustbanan och Norrbotniabanan mer intressanta. Kan råvarorna från gruvorna och skogsnäringen snabbt ta sig till industrierna efter kusten, till hamnarna, till södra Sverige och ner till kontinenten kan vi som bor och verkar längs Botniska korridoren dra nytta av det genom snabbare fjärrtåg från Norrland och en bättre regionaltågstrafik som krymper avstånden och därmed gör att arbetsmarknadsregionerna växer ihop, vilket leder till ökad rörlighet och fler jobb. Vilket i sin tur leder till bättre förutsättningar att kunna leva och bo i norra Sverige.

Infrastruktur handlar också om cykelvägar. På SKL:s gatu och trafikdagar diskuterades en hel del cykelinfrastruktur. Jag är övertygad om att cykeln kommer att bli ett viktigare transportsätt för arbetspendling. Anledningen är elcyklarna. De gör att räckvidden för cykel kanske tredubblas. man kommer utan problem att kunna cykla 1-1,5 mil utan att bli svettig. Det gör att vi måste tänka annorlunda när vi planerar framtidens cykelbanor. Behovet av längre cykelstråk kommer att öka och cykelbanorna kommer troligtvis också att behöva vara bredare. Elcyklar kommer ju att höja hastigheten på cykelbanorna.

Även när det gäller cykelinfrastruktur är det minst lika svårt. Det är väldigt tydligt när man åker efter länets vägar. Jag åker en hel del i länet både med min lilla sportbil och på diverse fisketurer med min husvagn. Många vägar är direkt olämpliga som cykelvägar och efter en del av dessa stråk finns ett stort behov av att kunna cykla. Trönövägen är ett exempel, Järbo-Sandviken ett annat stråk där jag då och då färdas och med egna ögon ser behovet. Det ser likadant ut efter de flesta vägarna i länet. Frågan är hur man prioriterar rätt utifrån ett helhetsperspektiv? Det är likadant här, behoven är så mycket större än resurserna. Förslaget till cykelplan är ute på remiss. Det ska bli mycket intressant att ta del av remissvaren när de kommer in.

Min ”infrastrukturturné” har varit intensivt spänannde och mycket lärorik. Tyvärr har det också inneburit att jag missat viktiga sammanträden med regionstyrelsen och regionfullmäktige. Det är synd, men det är omöjligt att vara på flera ställen samtidigt och det har varit mycket viktigt att Region Gävleborg representerades av ett regionråd på de hearings, möten och paneldebatter jag deltagit i. Det som återstår under hösten är att formulera ett yttrande till den Nationella planen samt att ta del av remissyttrandena till Länsplanen, inkl cykelplan och utifrån dessa formulera ett förslag till ny Länsplan. 

Eftersom en lite lugnare period när det gäller resor kommer jag även att hinna med att fokusera mer på mina övriga ansvarsområden, kollektivtrafik, folkhälsa, miljö samt fastighetsfrågor.