Infrastrukturtankar om Gävleborg från ett möte i Bryssel

Har varit i Bryssel på ett möte om Botniska korridoren, "Connecting Europe-Completing the TEN-T Core Network by 2030". Botniska korridoren omfattar järnvägen i hela norra Skandinavien och är pulsådern och transportlänk till resten av Skandinavien och övriga Europa. Här går stora mängder godstransporter med livsviktiga råvaror för hela Europa. Botniska korridoren kopplar samtidigt norra Skandinavien med övriga Europa och världen via Sveriges största internationella flygplats, Arlanda. Denna koppling är oerhört viktig för de många starkt exportinriktade företagen i denna del av Europa.

Region Gävleborg, liksom övriga regioner utmed Botniska korridoren, behöver vara direkt ihopkopplad med ett större Europeiskt transportsystem för att kunna uppnå integrering i övriga Sveriges och Europas hållbara tillväxt och utveckling. Ur Gävleborgsperspektivet ser vi gods och persontransporter till och från vårt län som en ren överlevnadsfråga. En bra järnväg ger oss bra pendlingsmöjligheter såväl inom som utom länet. Fler och fler bor och arbetar eller studerar på olika orter.

Järnvägen i EU bygger på så kallade stomnät. Det är därför viktigt att tillhöra ett stomnät. Har man statusen stomnät innebär det att det är lättare att få till medel för upprustning av dessa järnvägar. Det är i EU som man beslutar om vilka järnvägar som ska räknas som stomnät. Man måste därför jobba mot både EU-nivån och regeringen om man ska nå framgång. Det finns ett stomnät i Sverige, Scand-Med korridoren som går från Palermo i Italien upp till Örebro/Stockholm. Tyvärr slutar Scand-Med korridoren i Örebro/Stockholm. Regionerna och länen från Örebro och uppåt menar att även Botniska korridoren ska ingå i stomnätet. Faktum är att 90% av all järnmalm som bryts och processas till stål och används i EU kommer från gruvorna i norra Sverige. Och sett ur det perspektivet borde det ju vara självklart att Botniska korridoren ska vare en del av stomnätet. När man tittar på stomnätskartan idag så slutar den i Stockholm/Örebro. Hela norra Skandinavien är en grå fläck på järnvägskartan.

När jag vid olika tillfällen träffat andra län och regioner så lyfter man två saker som viktiga om vi ska kunna skapa en positiv utveckling och därigenom förutsättningar för fler i arbete och fler elever som klarar skolan, nämligen infrastruktur och kompetensförsörjning. Därför jobbar Region Gävleborg hårt med bland annat dessa frågor. En funktionell järnväg i bra skick är därför en högt prioriterad fråga för oss. Dubbelspår på Ostkustbanan är nyckeln till en bättre järnväg genom vårt län. Det skulle också innebära mer plats på Norra stambanan, vilket i sin tur innebär att vi kan utöka persontrafiken, dels inom länet men också ner mot Uppsala-Stockholm.

Min uppgift på mötet vara att belysa det regionala perspektivets samverkan med riks och EU-perspektiv och på vilket sätt EU och industrin inom EU vinner fördelar på att Botniska korridoren prioriteras. Föredraget var kort, kanske 10 minuter och hölls på avancerad EU-engelska. Jag var naturligtvis väldigt spänd inför min föredragning. Det var en hel del viktiga personer där. EU-parlamentariker, Ordförande för EU-parlamentets transportutskott Michael Cramer, representanter för CPMR, Per Bondemark, vice VD på SSAB. TEN-T:s ordförande Pat Cox högra hand mfl. Dessutom deltog politiker från Region Örebro, Västerbotten, Sundsvall samt Vasa i Finland. Föredragningen gick bra. Hela eftermiddagen var lyckad. Engagemanget från de viktiga personerna var påtagligt. Vårt budskap gick fram.

Mötet var endast två timmar långt, men förberedelserna desto längre. Planeringen för mötes inleddes i januari för att kunna säkerställa att rätt personer kunde delta. Då är det bara för mig att prioritera bort Regionfullmäktige. Många förmöten har hållits och hela förmiddagen gick åt till den sista finslipningen inför mötet. Mötet var således ett resultat av ett långt och intensivt förberedelsearbete. Min insats var en dag, men den var lika viktigt som allt förberedelsearbete och har bara kunnat utföras av mig eller något annat regionråd.

Bryssel är intressant ur flera perspektiv. Att ta sig in i EU-parlamentet Är en historia för sig. Säkerheten är rigorös, det är svårare än att ta sig igenom en säkerhetskontroll på en flygplats. Förvånas över att vakten vid ingången till parlamentsbyggnaden endast pratar och förstår franska. Man kan ju tycka att åtminstone engelska borde vara ett krav. Väl inne tänkte vi ta en fika. Upptäcker då att det är kontanter som gäller. Många affärer tar bara kontanter, taxi tar ofta bara kontanter osv. Det kontantlösa samhället har inte slagit igenom på samma sätt som här hemma.

Även resan till och från Bryssel var ett äventyr för sig och på något sätt en väldigt talande inramning om behovet av järnvägssatsningar. När vi skulle åka från Gävle till Arlanda var det spårfel söder om Gävle. För att hinna med flyget var vi tvungna att ta taxi till Arlanda. När vi åkte hem var tåget från Arlanda till Gävle två timmar försenat, vilket gjorde att vi kom till Gävle tjugo över två på natten.

Resan ger perspektiv på det uppdrag Region Gävleborg numera har. Att jobba med regional utveckling och infrastruktur kräver att man höjer blicken och ibland gör sig omaket att se på Gävleborg ur lite andra perspektiv. Sjukvården är självklart basen i vår verksamhet, men utan fungerande infrastruktur och regional utveckling får vi svårt att säkerställa rätt resurser till sjukvården, till skolan eller till äldreomsorgen. Därför är det viktigt att vi som är regionpolitiker omfamnar hela vårt uppdrag.