Om lågt hängande frukter i Ljusnan

Igår var jag på ett informationsmöte om Ljusnan och vattenkraften i Ljusnan. Ett intressant möte som tydligt visar vilka intressekonflikter som finns i och runt Ljusnan/Voxnan och andra utbyggda älvar. Konflikten mellan vattenkraftproduktion och miljöintressen. Jag är övertygad om att det i de flesta fall är en helt onödig konflikt. Det är tekniskt möjligt att miljöanpassa vattenkraften utan att för den skull varken äventyra energitillgång eller lönsamheten för vattenkraften. En positiv sak som hänt är att Klumpströmmen/Bollnäsströmmarna har högre vintervattenföring idag. Det ger framför allt harren i Klumpströmmen bättre förutsättningar. Detta tack vare en bra dialog mellan Fortum, kommunen och Kammarkollegiet.

Frustrationen från oss som vill miljöanpassa vattenkraften är stor. Det händer på tok för lite och det går för långsamt. Det känns som vattenkraftlobbyn lyckas bra med att påverka regeringen, vilket riskerar att göra en ny lagstiftning meningslös ur Ljusnans perspektiv. Blir Havs och Vattenmyndighetens förslag till strategi för implementering av EU:s vattendirektiv verklighet är det kört för Ljusnan. Det blir helt enkelt inga vandringsvägar förbi kraftverken upp till Laforsen. Trots att det finns en forskningsrapport som visar att man kan skapa fiskvägar utan att tappa vattenkraftproduktion. En forskningsrapport som vattenkraftbranschen själv tagit fram genom Elforsk. Frustrationen märktes tydligt på mötet.

Under mötet igår pratade Fortum att man bör jobba med "lågt hängande frukter" istället för att fokusera på HaV:s så kallade strategi och lagstiftning som varken kommunen, Fortum eller andra på kort sikt inte kan påverka. Alla måste ju förhålla sig till den lagstiftning som finns. Det håller jag med Fortum om. Harmångersån och Ljungan är två exempel på hur man framgångsrikt och i dialog kan jobba inom ramen för gällande vattendomar och lagstiftning.

Bollnäsströmmarna är en del av Ljusnan man kan göra en del i utan att behöva nya vattendomar. Jag föreslog därför att kommunen tillsammans med Fortum och Länsstyrelse i dialog jobbar för att skapa fiskvägar mellan Varpen och Galvån, samt flottledsåterställning av Galvån. Länstyrelsen lovade att bjuda in till en sådan dialog.

Jag har en annan dröm. En dröm som är mer långsiktig. Min dröm är att göra Ljusnan till en forskningsälv för miljöanpassning av vattenkraften. Hur bygger man fiskvägar på bästa sätt, hur reglerar man en hårt utbyggd älv ur ett miljöperspektiv samtidigt som en effektiv vattenkraftproduktion sker i älven. Tänk om man kunde samla forskning, miljökompetens, vattekraftkompetens i ett stort projekt där man testar de teorier som finns idag. Mig veterligen har man inte jobbat i en en hel älv (fram till laxens naturliga vandringshinder). De exempel jag känner till är mindre komplexa älvar och fiskvägar förbi enstaka kraftverk.

Låt oss plocka de löst hängande frukterna istället för att gräla om sånt vi på kort sikt ändå inte kan påverka. Vi måste jobba med det som är möjligt inom ramen för gällande lagstiftning fram till dess en ny lagstiftning är på plats.