Har man tagit fan i båten...

En fråga har ofta fler dimensioner. Det finns olika perspektiv. Sanningen är sällan svart eller vit, sällan så enkel som man kan önska. Ni som följer min blogg vet att den handlar om hur jag tänker och resonerar i frågor jag stöter på i min vardag. Vardagspolitik är mer än partipolitik, även om det självklart utgår från mitt socialdemokratiska perspektiv. Vardagspolitik är också ofta rena verksamhetsfrågor. Frågor som har sitt ursprung i politiska beslut men som egentligen inte ska hanteras av politiken.

Har man tagit fan i båten får man ro honom iland. Det ligger en hel del i det gamla ordspråket. Det som är i båten i dagens inlägg är två vindkraftverk. För fem år sedan beslutade dåvarande landstingsfullmäktige att köpa två st vindkraftverk i Småland. Syftet var att försörja landstingets verksamhet med ren fossilfri, förnybar el. Att det blev verk i Småland och inte i Gävleborg berodde på upphandlingsreglerna. Att tillverka el för egen förbrukning är i vissa fall lönsamt och sett till vad man visste om framtiden för fem år sedan sågs det som en god affär för dåvarande landstinget. Moderaterna, sjukvårdspartiet, folkpartiet och sverigedemokraterna var emot. De menade att landstinget inte ska äga egen elproduktion, samt att det är en dålig affär. Verken köptes in, och delbetalades. Slutbetalningen och det formella övertagandet skulle ske när verken var slutbesiktigade, godkända och därmed leveransklara. Så långt allt väl.

Som så ofta när det gäller vindkraftsetableringar blir det konflikt med grannar, eller med naturvärden. Det finns miljöhänsyn mm som verken måste leva upp till, grannar som har synpunkter på bullernivå osv. Därför drog hela affären ut på tiden. Nya avtal skrevs med leverantören att Region Gävleborg skulle få del av elproduktionen från verken fram till dess att alla tillstånd var klara och övertagande och slutbetalning kunde ske. El levererades fram till någon gång i höstas/vintras. Då slutade verken att leverera el. De stängdes av. Av skäl som jag i detalj inte kan uttala mig om har inte leverantören levt upp till sina åtaganden i de avtal som finns och därför har vi nu en tvist med leverantören. Vi anser att vi kan hävda besittningsrätt till verken och eftersom leverantören inte levt upp till sin del av avtalet håller vi inne slutbetalningen. Hur den tvisten slutar är det omöjligt att svara på idag. I tidningen kan man läsa att några personer greps av polis när de enligt tidningen gjorde intrång i verken. Personerna släpptes och åklagaren lade ner fallet med hänvisning till den tvist som finns. Det så kallade intrånget är med andra ord inte om någon brottslig handling.

Det jag beskrivit i stycket ovan handlar framför allt om juridik. Min princip, rätt eller fel är att man bör vara försiktig i uttalanden som rör relationer med externa parter, i det här fallet en affärsrelation. Särskilt i ett läge då det finns en tvist. Som politiker ska jag främst bedriva politik och jag tror inte att sakfrågan (tvisten) gagnas av att jag som politiker i detalj under pågående tvist redovisar skälen till vår hållning i frågan eller att jag använder tvisten i politiska syften. Jag föredrar att avvakta med uttalanden till dess att tvisten är löst.  Det politiska perspektivet ser lite annorlunda ut, där kan jag uttala mig. Moderaterna menar att vi ska sälja verken snarast och dra oss ur affären. De håller fast vid sin linje att kommuner och landsting (vilket Region Gävleborg rent formellt är) inte ska äga och driva elproduktion. En åsikt jag respekterar men inte delar. Anledningen till att de vill sälja är att man enligt deras uppfattning vill dra sig ur en redan från början dålig affär. Jag menar att det idag är för tidigt att kunna säga om det är en dålig affär eller inte. Ska vi sälja verken ska vi göra det när vi kan få bättre betalt för dem. Att sälja dem nu är definitivt en dålig affär. Vi skulle förlora flera tiotals miljoner, en förlust moderaterna tydligen är beredda att ta. Att behålla dem och använda den el de producerar är en betydligt bättre affär. Moderaterna har som bekant en historia att sälja ut offentlig verksamhet och offentligt ägda bolag billigt till stora förluster för skattebetalarna. Utifrån det perspektivet är moderaternas hållning i den här frågan självklar. Det är också självklart att de försöker utnyttja den juridiska tvisten av politiska skäl. Jag ser inga konstigheter i det. Det är en självklar del av det politiska spelet.

Däremot reagerar jag när moderaternas Tommy Ljung (andre vice ordf i Hållbarhetsnämnden) på Facebook skriver "100 miljoner i sjön" och hänvisar till en tidningsartikel där Patrik Stenvard uttalar sig om affären. Det handlar inte om 100 miljoner, möjligtvis om 75 miljoner och pengarna är inte i sjön. De är bundna i två st vindkraftverk som har ett värde i sig och som när de är i drift genererar elproduktion till ett visst värde. Det vet Tommy Ljung, men väljer ändå att sprida osanningar, vilket är synnerligen dåligt. Varför sprida osanningar när M faktiskt har en tydlig ideologisk hållning i frågan och därmed tillräckliga politiska argument? Det vore betydligt trovärdigare och dessutom snyggare om Tommy Ljung höll sig till sitt partis förhållningssätt istället för att medvetet sprida osanningar.

Eller så gör han det? Kanske är det en del i Moderaternas strategi, att låta sina representanter sprida osanningar i syfte att svärta ner sina politiska motståndare, vad vet jag? Det är fler moderater som ägnat sig åt sådant den senaste tiden. Idag skiljer en del inte på åsikter och fakta. Åsikter kan (och ska) ifrågasättas och bemötas med andra åsikter. Fakta är ju liksom fakta. När fakta blir en åsikt ifrågasätts fakta som om den vore en åsikt. En utveckling som oroar mig eftersom man då kan hitta på fakta och bedriva politik utifrån dessa påhittade fakta och en påhittad världsbild. Att obskyra partier på ytterkanten ägnar sig åt sådant är väl känt men om seriösa partier som M har det som del i en strategi så blir jag riktigt orolig.

Jag reagerar också när liberalen Peter Nordebo citerar Hela Hälsinglands ledarskribent som kallar servicetekniker från en tillverkare av vindkraftkomponenter för "några slags hejdukar". Det gränsar till billig populism.

Faktum är att den dagen beslutet fattades att köpa de två vindkraftverken för fem år sedan innebar ett långsiktigt åtagande. Alternativet att dra sig ur affären är orealistiskt. Att idag eller i en nära framtid sälja verken ger en förlust med många tiotals miljoner kronor. Det är därför bättre att säkerställa att de är drift och genererar el till Region Gävleborgs verksamheter. 

Har man tagit fan i båten får man ro honom iland.