Förvirrad av opinionen

Det senaste året har varit förvirrande, i alla fall om man ser till vad som hänt inom opinionen. På ena sidan har vi ett fantastiskt engagemang för flyktingar, ett engagemang som ger hopp inför framtiden. På den andra sidan ser vi en tydlig frammarsch för i mina ögon obehagliga högerkrafter där Moderaterna under Anna Kinberg-Batra lämnat den politiska mitten för en rejäl högersväng och ett tydligt närmande till Sverigedemokraterna. På det personliga planet är det en inre konflikt mellan den krassa verkligheten och hjärtats och anständighetens väg. Jag är övertygad om att Sverige kan göra mer för att hjälpa människor på flykt. Vårt problem är att samhällets institutioner inte tillräckligt snabbt klarar av att ställa om, att det saknas boenden, lärare och så vidare. Om vi varit bättre förberedda hade vi kunnat ställa om snabbare och därmed kunna göra mer, ta emot fler flyktingar.

Det som förvånar är opinionen. När jag följer media och flödena i sociala medier vinner humanismen stort men när jag ser opinionsundersökningar och partisympatier vinner de mörka krafterna. Besvikna vänstersossar och miljöpartister borde ge Vänsterpartiet skjuts i opinionen och besvikna högersossar och moderater borde ge Centerpartiet rejäl skjuts. Istället ökar Sverigedemokraterna och Moderaterna håller ställningarna. Vore det val idag kunde M, SD och KD bilda en hyfsat stark högerregering helt avsaknad av humanism. Beroende på vilken undersökning man väljer att sätta sin tilltro till skulle en sådan regering samla minst 46% av väljarna om det vore val idag. De partier som står för en mer humanistisk linje i flyktingfrågan står för långt ifrån varandra i andra frågor för att kunna bilda ett regeringsunderlag.

Den humanism jag ser i media och i sociala medier borde avspegla sig i opinionen och partisympatier. Var finns alla ni som engagerat er flyktinghjälpen? Varför syns inte ert engagemang i opinionsundersökningarna? Kanske är jag för otålig, det kanske kommer.

Mina stora hjältar detta år är gänget bakom Bollnäs skramlar. Ni har visat vad man kan göra om man är några som bestämmer sig för att gå från ord till handling. Ni inger hopp i en annars mörk tid. Tack!