Om konsten att gömma sig eller flytta fokus från besvärande frågor

Jag har ägnat en den senaste tiden att försöka få igång en debatt med det moderata oppositionsrådet i regionen, Patrik Stenvard (M). Anledningen är främst att jag menar att deras politik för Region Gävleborg inte håller ihop. Detta av två skäl. Främst det ideologiska skälet då Patrik Stenvard i flera områden låter ideologiska dogmer gå före verkligheten. Det oroar mig. Det har handlat dels om ett yttrande till en statlig utredning ang glesbygdsstöd till exempelvis post och apotekstjänster och dels ett motstånd mot att vi driver projekt för att kunna organisera mobil samåkning på glesbygden. Mobil samåkning innebär att man genom exempelvis en app på sin telefon kan se vilka som åker till från orter på landsbygden till exempelvis jobbet i stan. tanken är att om fler kan samåka underlättas livet på landsbygden och vi spar miljö. Kostnaden för samåkningen delas av de som samåker. Det är en stor skillnad gentemot ren näringsverksamhet. Ingen ska tjäna pengar på samåkningen. Patrik Stenvard menar att en organiserad samåkning hotar taxinäringen på landsbygden och motsätter sig därför ett sådant projekt. Vem åker taxi till jobbet? När det gäller stöd och service till glesbygden så menar Stenvard att marknaden ska lösa detta. Jag menar att en lösning kan vara att ge Posten eller det statliga Apoteket och kanske även SJ ett samhällsuppdrag vid sidan av det rent kommersiella uppdraget som de statliga bolagen har. Det finns uppenbarligen inte en tillräckligt stor marknad för apotekstjänster, posttjänster eller persontrafik i hela landet. Frågan är synnerligen aktuell nu när SJ vill dra in nattågen. Då måste politiken gripa in om vi menar allvar med att hela Sverige ska leva. Det målet verkar inte gälla för Stenvard.

Min största invändning mot det jag hittills sett av Moderaternas regionpolitik är deras budget. 18 miljoner kronor mindre till Hållbarhetsnämnden jämfört med majoritetens budget innebär faktiskt 18 miljoner kronor mindre till kollektivtrafiken i länet. Och då är det kollektivtrafiken på landsbygden som får stryka på foten. Jag har tagit upp den frågan gång på gång i olika insändare och i budgetdebatten utan att få något svar från Stenvard. Lägger man ihop det Moderaterna sagt i debatten med de förslag de lagt i de olika frågorna drar jag slutsatsen att Moderaternas politik för Gävleborg inte omfattar hela länet. Landsbygden verkar helt enkelt inte finnas i gävleborgsmoderaternas värld. De som slås ut av marknadens principer får skylla sig själva verkar det som. Jag menar att Stenvard sviker sitt uppdrag.

Den senaste debattvändan avslutar Stenvard med att meddela att debatten är över eftersom jag inte vill diskutera rikspolitik. Också en märklig inställning. Jag vill diskutera den politik som bedrivs i Region Gävleborg dels av majoriteten och dels av oppositionen, den politik vi ansvarar för. Som lokalpolitiker och regionpolitiker måste man förhålla sig till rikspolitiken oavsett vad man anser om den. Det har vi socialdemokrater fått göra under 8 år och det får Moderaterna göra nu. Att gömma sig bakom kritik mot rikspolitiken visar i alla fall mig att man inte har mycket till egen regionpolitik.

Det som är intressant är att Stenvard inte alls avslutat debatten. Han har flyttat den till sin egen blogg. Inget fel i det, men det begränsar ju möjligheten till debatt. http://stenvard.blogspot.se/ I stället för att redovisa Moderaternas politik fortsätter han på sin blogg att gömma sig. En välkänd debatteknik är ju att ställa motfrågor i stället för att redovisa sina egna åsikter och förslag. Det är den tekniken han använder. Frågan är på vilket sätt det gynnar länet att Moderaterna inte kan redovisa en sammanhållen politik för hela länet?

Är jag bara grälsjuk när jag önskar debatt med Patrik Stenvard om konsekvenserna av Moderaternas politik i Region Gävleborg?