Igår onsdag var jag på miljökonferens i Sundsvall. Konferensen hade rubriken ”Sveriges miljömål och Agenda 2030. Drivkraft för tillväxt och utveckling och arrangerades av Länsstyrelserna, Tillväxtverket och Naturvårdsverket.
Mitt miljöintresse är sprunget ur mitt fiskeintresse. Jag har fiskat i hela mitt liv. Mitt naturintresse slog till på allvar i tioårsåldern när familjen flyttade till Röste och jag fann ån. Efter ån växte fiskeintresset till ett naturintresse. Ån hade så mycket mer än bara fiske att erbjuda. Skogen var full av älg, efter ån fanns rådjuren, vårfåglarna, åkersorken, naturens alla dofter. När jag blev äldre och började inse att ån och naturen var sjuk väcktes mitt intresse för miljöfrågor. En insikt började växa sig stark inom mig, en insikt som bygger på att vi måste ställa om vårt sätt att leva om vi ska kunna hejda miljöförstöring och klimathot. Naturintresset utvecklades till ett engagemang och intresse för miljöfrågor.
Går det att ställa om och samtidigt utveckla samhälle och välfärd? Miljöpartister tror inte det, därför vägrar de använda ordet tillväxt. Jag tror att MP tänker fel och jag tror också att det är därför MP aldrig blir ett stort parti utanför storstaden. Deras politik uppfattas som landsbygdsfientlig, bilfientlig och utvecklingsfientlig. Bilen kanske är onödig i stan, men på landsbygden är den en förutsättning. Jag kan dela en hel del av den analys MP och miljörörelsen gjort, men deras lösningar och deras politik har jag betydligt svårare att ta till mig. Det måste gå att kombinera omställning med utveckling och tillväxt och jag är övertygad om att det är socialdemokratin som sitter på lösningen på många av framtidens utmaningar när det gäller omställning till ett mer hållbart samhälle.
Miljö och klimatfrågor är svåra. De skapar en slags ångest och hela kroppen försätter sig i motståndsläge. Inte bara kroppen, hela samhället går in i ett slags passivt motstånd som gör att det blir mycket svårt att diskutera dessa frågor. Svårigheten ligger i att se möjligheter i för tillväxt, välfärd och samhällsutveckling i omställningen.
Det märks tydligt i energiöverenskommelsen om vattenkraft som träffades för någon vecka sedan mellan regeringen, KD, C och M. LRF som säger sig värna landsbygd har arbetat intensivt och framgångsrikt för att den småskaliga vattenkraften ska få sänkta miljökrav på sig. I mina ögon är det en återvändsgränd. Jag menar att den småskaliga vattenkraften bör avvecklas och ersättas med mer miljövänlig småskalig elproduktion. Ser man frågan enbart ur miljöperspektiv är varje damm, varje kraftverk, stort eller smått ett havererat ekologiskt system Arter som flodpärlmussla, lax, öring, ål, harr mfl utestängs från sina lek och uppväxtområden och på sikt är dessa arter hotade. Ett utbyggt vattendrag har färre vattenlevande insekter, vilket innebär färre småfåglar, färre rovfåglar och färre rovdjur, vilket i sin tur påverkar hela den omgivande naturen. Den storskaliga vattenkraften kan motiveras ur ett samhällsperspektiv. Den behöver därför miljöanpassas. Med den småskaliga är det lite annorlunda. I och med att det finns mer miljövänliga metoder att producera motsvarande mängd el, exempelvis sol och vind försvinner miljö eller klimatnyttan. Tittar man på samhällsnyttan så menar jag att den i princip är obefintlig. Småskalig vattenkraft skapar i princip inga jobb och därmed inga skatteintäkter till kommunerna. Skulle man däremot riva ut den och återställa vattendragen kan man skapa både miljönytta och samhällsnytta. Miljönytta i form av levande sjöar och vattendrag och samhällsnytta i form av arbetstillfällen inom sportfisketurism och annan besöksnäring. En nytta som borde vara intressant för exempelvis LRF:s medlemmar. Istället har de genom en framgångsrik lobbykampanj lyckats med att bromsa utvecklingen på landsbygden genom att (tillfälligtvis) permanenta den småskaliga vattenkraften. En produktionsmetod som inom en snar framtid kommer att vara utkonkurrerad av billigare och mer miljövänliga produktionsmetoder och därigenom på sikt kommer att avveckla sig själv.
Det är rädsla för framtiden som gör att LRF och människor på landsbygden känner sig hotade av nödvändigheten av att ställa om från småskalig vattenkraft till andra metoder. Istället för att se omställningen som en möjlighet till nya (och högre) intäkter för sina medlemmar ser de omställningen som ett hot. Faktum är att det går att tjäna mer pengar på sportfisketurism än på småskalig vattenkraft.
Gårdagens konferens stärker min uppfattning att det är möjligt att kombinera omställning, tillväxt och välfärd. Det som krävs är politik. Egentligen en ganska klassisk socialdemokratisk politik, modifierad från storskaligt industritänk till ökad småskalighet och längre perspektiv. Perspektiv som bygger på att vi ska bruka och inte enbart exploatera naturtillgångar. Höger-vänsterkonflikten är egentligen densamma, girighet vs rättvisa.
Samtidigt pågår omställningen mitt framför ögonen på oss utan att vi kanske tänker på det. Solel är på väg att bli den billigaste produktionsmetoden för el. Det innebär en omställning från storskalig elproduktion till att samtliga hushåll i framtiden kan vara helt självförsörjande på el.
Konferensen i Sundsvall tog även upp en av de svåraste frågorna när det gäller miljö, klimat och omställning, nämligen hur vi på bästa sätt brukar skog, vatten och natur utan att utarma den biologiska mångfalden. Inga svar gavs, men bara det att frågan lyfts av såväl miljöministern, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och flera av föreläsarna på konferensen visar på att det finns en medvetenhet om frågan.
Som jag skrev ovan. Omställningen pågår för fullt. Tänkte på det när jag skulle åka till Sundsvall. Den fossilfria kollektivtrafiken är alltid mitt första val för resor i tjänsten. Tyvärr är det lite krångligt och tidskrävande att vara på Södra berget i Sundsvall kl 10.00 en onsdagmorgon. Skulle behöva lämna hemmet vid sextiden på morgonen och ändå knappt hinna dit i tid. Det fick bli fossilfri bilfärd istället. Jag sparar minst en och en halvtimme enkel resa och slipper klimatångest för att jag tar bilen i och med att jag numera tankar min dieselbil med HVO.
Istället för klimatångest väljer jag att se ljust på framtiden. Vi ställer ju om för fullt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar