onsdag 17 februari 2016

Om hälsoläget och förtroende

Läser en intressant artikel i tidningen om gävleborgarnas hälsa och deras förtroende för sjukvården i vårt län. Tror den publicerats i de flesta tidningar.  I länet. Eftersom mitt ansvarsområde är folkhälsa och inte sjukvård har mina funderingar det perspektivet. Vi har låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet, kortare livslängd, hög självmordsfrekvens, hög andel hjärt och kärlsjukdomar och större problem med övervikt. Vi är också dåliga på att i tid upptäcka och behandla sjukdomar. Jag ser ett klassperspektiv. Lågt förtroende för myndigheter hänger ihop med arbetslöshet, utbildningsnivå mm.

Jag skulle vilja att vi har större fokus på hälsan och de faktorer som påverkar vår hälsa. Artikeln kopplar ihop ohälsotalen med sjukvård. Jag tror att det är en för enkel tolkning. Sjukvård är i de fall som räknas upp ovan en konsekvens av vår hälsa. Om vi då tror att vi botar ohälsan med bättre sjukvård kommer problemen med  såväl självmordsfrekvens, hjärt/kärlsjukdomar och upptäckande av sjukdomar för sent att finnas kvar. Fokus på hälsa är en bättre väg att gå. Hur definierar man då hälsa i förhållande till sjukvård?

Enligt Wikipedia definieras hälsa så här:
Hälsa är ett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Enligt världshälsoorganisationens (WHO) definition från 1946, som är den mest använda, är hälsa "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning.", ("Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of illness or infirmity"). Den svenska myndigheten Sidas (styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) använder sig av WHO:s definition. Nationella folkhälsokommittén i Sverige definierar hälsobefrämjande arbete som "... den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och befrämja den. /.../ För att detta ska kunna uppfyllas måste människan ges förutsättningar att kunna påverka de faktorer som kan begränsa dessa möjligheter /.../ den process som hjälper människor att uppleva en känsla av sammanhang liksom ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande". Enligt Nationella Folkhälsokommittén är stress och belastning, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro faktorer som kan påverka hälsan.

Hälsa handlar alltså om livsvillkor, om andra värden. Därför kan människors hälsa inte bara handla om sjukvård och resurser till sjukvården. Vill man förbättra hälsan i regionen behöver vi jobba brett och inom flera områden och se sjukvården som en del av arbetet med att förbättra hälsoläget. Allt från infrastruktur och kollektivtrafik till utbildning, näringslivspolitik, kultur och så vidare. Oppositionen i regionen hänvisar ofta till att vi borde prioritera mer resurser till vården istället för annat "tok" som de anser att vi håller på med. Får vi bättre hälsa då om vi prioriterar ner kollektivtrafik, infrastruktursatsningar, näringslivsfrågor och arbetet med regional utveckling? Nja, det är nog snarare så att vi behöver förstärka sjukvården och det rejält om vi inte har fokus på samtliga områden som påverkar hälsan. Hälsofrämjande arbete är ett delat ansvar mellan kommun, region och staten. Jag är övertygad om att vi når bättre resultat om vi jobbar tillsammans.

Region Gävleborg har tillsammans med länets kommuner tagit fram ett folkhälsoprogram. Det programmet fokuserar på våra grundläggande livsvillkor. Jag är övertygad om att vi måste börja från grunden om vi ska komma till rätta med det som påverkar vår hälsa negativt. Fokus läggs därför på de tre första folkhälsomålen, Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomiska och sociala förutsättningar samt Barn och ungas uppväxtvillkor. Att jobba med dessa folkhälsomål kräver långsiktighet, tålamod och en god samverkan mellan samhällets olika aktörer och mellan kommunerna och regionen. Jag är övertygad om att förtroendet för samhällets institutioner ökar om det allmänna hälsoläget blir bättre, om utbildningsnivån ökar och om arbetslösheten sjunker.

2 kommentarer:

  1. Hej Jan!

    Klokt resonemang som jag tycker att du har helt rätt i

    Tack!!

    Vänliga hälsningar
    Andreas

    SvaraRadera
  2. Så bra att Region Gävleborg tillsammans med länets kommuner tagit fram ett regionalt folkhälsoprogram och nu håller på med en folkhälsoplan, som ”kan göra verkstad” av programmet, dvs ”gå från ord till handling”. Folkhälsa 2000-programmet löpte ut år 2005 med resultatet att endast tre av trettiotre mål då uppnåtts. Se informationsbladet FolkhälsoForum Nr 1:2006. (Finns på www.digiref.se.) Kanske är måluppfyllelsen bättre nu efter ytterligare tio år? Folkhälsoarbete pågår ju kontinuerligt. Tydligare och effektivare samverkan mellan region, kommuner och stat i bl. a. Nätverket Strategiskt Folkhälsoarbete Gävleborg (NSFG) med dig som ordförande kan göra skillnad! Men glöm inte att även involvera föreningar och organisationer på alla nivåer och andra hälsoaktörer i civilsamhället! Särskilt med tanke på det prioriterade målområdet Delaktighet och inflytande i samhället. Ta även lärdom från andra nätverk. Alltifrån Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS-natverket) till Världshälsoorganisationen (WHO). Den 7 april firas årligen Världshälsodagen - i år med fokus på diabetes utifrån såväl förebyggande som diagnostiserande och behandlande aspekter samt hälsofrämjande mat- och dryckesvanor.
    Mvh
    Nils-Inge Enlund,
    folkhälsoveteran sedan 1970-talet, då landstingets vårdcentraler döptes om till hälsocentraler i en ambition att få till ett offensivt och uppsökande folkhälsoarbete i bred samverkan på alla nivåer.

    SvaraRadera