15-timmarsbarnen. Mitt ställningstagande

Politik är att vilja, brukar man säga. Politik är också att välja, att välja bort, att prioritera. Det som förenklat kallas 15-timmarsbarnen är på tapeten igen. Bakgrunden är att vi för några år sen tog bort möjligheten att välja mellan 5 timmar om dagen tre dagar i veckan eller 3 timmar om dagen fem dagar i veckan. Detta av besparingsskäl. Besparingen ligger främst i lunchen. Många är kritiska till detta och jag förstår dem. Jag delar de flestas synpunkter. Valmöjligheten är viktig, helst skulle jag vilja erbjuda 25 timmar i veckan istället för 15 timmar. Men som sagt var, politik handlar ofta om att tvingas prioritera, att välja eller att välja bort. Att helt oreserverat öka valmöjligheten för 15- timmarsbarnen utan att stoppa in mer pengar i förskolan ger en kvalitetsmässigt sämre förskola, vilket jag idag inte är beredd att Ställa mig bakom. Vi väljer faktiskt att utifrån de resurser vi idag förfogar över prioritera mindre barngrupper och högre personaltäthet framför ökad valmöjlighet för 15-timmarsbarnen. Varför då kan man ju undra?

För det första så vet vi genom forskning att barngruppers storlek inom förskolan påverkar skolresultaten. Ju yngre barnen är desto viktigare är det med små barngrupper. För stora barngrupper gör att fler elever får svårt att klara skolan. Därför lägger vi ganska mycket pengar på att minska barngruppernas storlek. Det handlar idag framför allt om fler förskoleavdelningar. Nya avdelningar på  Hamregård och Björktjära är det vi gjort hittills i år. På torsdag tas det första spadtaget för en ny förskola på Ren. Det är svårt att säga exakt vad som är rätt storlek, men när vi är nere på 15 barn i snitt kan vi börja prioritera annat.

För det andra så har vi sett att sjukskrivningarna ökat för personalen inom förskolan. Trolig orsak är stress och hög arbetsbelastning. Besparingarna inom förskolan de senaste åren har slagit för hårt på såväl barn som på personalen. Vi måste därför se över personalens arbetssituation. Högre personaltäthet minskar stressen och ger personalen bättre förutsättningar att jobba bra med barnen, vilket i sin tur ger barnen större förutsättningar att lyckas i skolan.

Skulle vi istället idag prioritera ökad valmöjlighet för 15-timmarsbarnen måste vi skjuta upp satsningen på mindre barngrupper och ökad personaltäthet, vilket ur ett helhetsperspektiv är sämre.

Kan man då inte istället spara på annat? Självklart kan man det, men vadå? Tittar man enbart inom Barn och Utbildningsnämndens budget så finns det inte så mycket. Vi kan satsa mindre på kompetensutveckling av lärare, vilket försämrar möjligheten att öka lärarbehörigheten, vilket i sin tur försämrar möjligheterna för fler elever att nå målen i skolan. Vi kan ta bort den samlade skoldagen, vilket i praktiken innebär att rätten till skolskjuts för elever i förskoleklass försvinner. Kanske finns det även något annat vi kan ta bort. Jag väljer av många onda ting det minst onda. Politik handlar som sagt var om att prioritera.

Om man då väljer att gå  utanför Barn och Utbildningsnämndens verksamhet så kanske det finns annat man kan prioritera bort så att man kan öka valmöjligheten för 15-timmarsbarnen? Det finns det säkert men ingenting jag i dagsläget förordar. Vi har en hel del "frivillig" verksamhet som vi kan minska ner på eller ta bort. Vi har bland annat förändrat den politiska organisationen för att få den bättre och billigare. Kulturen brukar vara populär att ge sig på när det ska sparas. Det går naturligtvis att minska på Kulturskolans verksamhet, vilket jag inte förordar, det går att minska på fritidsgårdsverksamheten vilket skulle vara direkt korkat. Vi kan minska bidraget till våra föreningar, vilket heller inte verkar så klokt, vi kan sluta göra skidspår på vintrarna, vi kan minska budgeten för vinterväghållning, för skötsel av parker och andra grönområden, vi kan stänga Karlslundsbadet osv. En kommun sysslar med ganska mycket som kan minskas ned eller prioriteras bort.

Sett till helheten så menar jag att det är svårt att hitta pengar på annat håll för att finansiera ökad valmöjlighet för 15-timmarsbarnen. Att göra som man gjorde i Söderhamn, öka valmöjligheten utan att göra en ordentlig konsekvensbeskrivning är mig främmande. Jag menar trots att jag får mycket kritik av såväl medborgare som andra politiker att minskade barngrupper, ökad personaltäthet, satsning på kompetensutveckling av lärare har högre prioritet än ökade valmöjligheter för 15-timmarsbarnen. Rätt eller fel? Jag står för de prioriteringar som vi gjort.