700 miljoner i underskott inom sjukvården för 2023. Hur hade vi gjort om vi styrt?

Hur hade vi gjort om vi styrt?

På den senaste hälso och sjukvårdsnämndens sammanträde hanterades det prognostiserade underskottet för 2023 på 700 miljoner kr. Som oppositionspolitiker kan man då göra det enkelt för sig och vara emot och rikta kritik mot majoritetens förslag. Jag tror inte att den enkla vägen är den kloka vägen. Jag ställde istället frågan till mig själv: Hur hade vi gjort om vi styrt? Hur hade vi hanterat underskottet? Med det som utgångspunkt tog vi socialdemokrater fram ett förslag som jag presenterar nedan. Om vi styrt regionen hade vi börjat jobba med en del av åtgärderna redan tidigare, kanske redan i höstas.

Socialdemokraternas förslag till hantering av det prognostiserade underskottet.

Landets regioner står inför stora utmaningar. Kompetensförsörjning är långsiktigt den stora utmaningen. Kriget i Ukraina, inflation och begynnande lågkonjunktur har skapat stora hål i kommuners och regioners plånböcker. Det normala i en sådan situation är att regeringen går in och stöttar kommuner och regioner för att undvika panikartade och onödiga besparingar som drabbar de som behöver sjukvården mest. Tyvärr väljer högerregeringen att strunta i välfärden för att istället prioritera skattesänkningar till de med de högsta inkomsterna.

Istället står vi nu med prognostiserade underskott på minst 700 miljoner för 2023 och tvingas planera och genomföra stora besparingar. Det är mycket viktigt att noga analysera orsaken till underskotten. Beror de på konjunkturen eller beror de på strukturella orsaker. Om regeringen även kommande år prioriterar ner kommuner och regioner krävs mer omfattande åtgärder som slår hårt mot välfärden. Sjukvården kommer då att bli mer ojämlik och tillgängligheten minskar.

Vi socialdemokrater kräver att orsaken till underskotten noga analyseras innan beslut om åtgärder fattas. Panikartade åtgärder liknande nedläggning av folkhögskolefilialen i Söderhamn eller borttagande av familjerabatten inom kollektivtrafiken får inte ske inom sjukvården. Bedömningen är att den resultatutjämningsreserv som den tidigare majoriteten jobbat ihop räcker 2023 och 2024. Därför finns tid att analysera orsaken till underskottet.

Ta initiativ till ett upprop för sjukvården

Av handlingarna till ärendet framgår tydligt att orsaken till underskotten beror på kostnadsökningar, inflation och andra orsaker Region Gävleborg inte själva rår över. Något vi delar med samtliga landets regioner. Då är det viktigt att staten tar sitt ansvar för att i svåra tider stötta sjukvården. När nu staten väljer att prioritera annat menar vi socialdemokrater att Region Gävleborg tar initiativ till ett nationellt upprop för sjukvården genom att samla landets regioner och uppvakta regeringen på liknande sätt som regionen gjort när det gäller statusen på vägnätet.

Ta tillbaka kontrollen över inhyrningarna

Innan pandemin inleddes ett arbete med att minska beroendet av inhyrd personal. Ett arbete som på ett framgångsrikt sätt minskade beroendet av inhyrd personal och därmed också minskade kostnaderna. När pandemin drabbade världen tvingades Region Gävleborg att sätta arbetet på paus. När pandemin avklingade flyttades fokus till att korta de köer i vården som pandemin orsakade och behovet av inhyrd personal ökade. Region Gävleborg är den region som under 2022 var bäst i landet på att korta köerna till vården och tiden är nu mogen att återuppta arbetet med att minska beroendet av hyrpersonal. Ett första mål kan vara att minska beroendet till den nivå som rådde 2019, innan pandemin.

Analysera orsakerna till underskotten

Även om det i handlingarna framgår att underskotten främst beror på orsaker som står utanför Region Gävleborgs kontroll är det viktigt att noga analysera orsakerna till underskotten. Handlar det om en tillfällig konjunktursvacka eller kommer intäkterna i ett längre perspektiv inte kunna bära de kostnader sjukvården har framåt? Svaret på den frågan avgör vilka åtgärder som behöver vidtas. Tillfälliga åtgärder eller stora strukturella åtgärder som påverkar sjukvårdens organisation och innehåll.

Utred primärvårdens organisation med den egna kompetensen

Att utreda varför primärvården i Gävleborg är förhållandevis dyr i jämförelse med andra regioner är klokt. Man behöver noggrant analysera orsaken och våga vända på stenar såsom vårdvalet och den fria etableringsrätten. Det finns nämligen indikationer på att den fria etableringsrätten skapar en ojämlikhet när det gäller tillgängligheten till primärvård i hela länet. En koncentration av hälsocentraler till centralorter på bekostnad av länets landsbygder. Vi socialdemokrater menar att det är fel att låta externa konsulter som inte är insatta i länets struktur och vilka behov av primärvård som finns i länets tio kommuner. Därför menar vi att en sådan utredning ska göras av de som kan länets bäst, dvs Region Gävleborgs kompetenta utredare. Jämlikhetsutredningen är ett tydligt exempel på att kompetensen att genomföra stora och avancerade utredningar finns inom Region Gävleborgs egen organisation.

Hemställ till regionfullmäktige om tillåtelse att gå med underskott 2023

Att hämta hem minst 700 miljoner på mindre än åtta månader är naturligtvis omöjligt. Därför måste hälso och sjukvårdsnämnden till regionstyrelsen nogsamt redovisa sin plan för att hantera det prognostiserade underskottet och hemställa till regionfullmäktige att få tillåtelse att under 2023 göra underskott på uppemot 700 miljoner kronor. Hälso och sjukvårdsnämnden måste samtidigt skicka en tydlig signal till både regionstyrelsen och till regionfullmäktige att sannolikheten att klara en budget i balans även 2024 är låg. Regionstyrelsen och regionfullmäktige måste inse att utan ökat stöd från regeringen kommer det att bli omöjligt för hälso och sjukvårdsnämnden att leverera ekonomiska överskott de kommande åren.

Av ovan angivna skäl yrkar socialdemokraterna på följande: 

1. Att Region Gävleborg tillsammans med Sjukvårdsregion Mellansverige snarast initierar en uppvaktning av regeringen i syfte att extra nationella tilläggsanslag anslås under innevarande år för att bidra till regionernas hantering av sjukvårdens ekonomiska underskott.

2. Att hälso- och sjukvårdsdirektören uppdras att undersöka om underskotten inom Region Gävleborg relaterade till sjukvården, är av konjunkturell natur eller om underskotten är att hänföra till andra underliggande orsaker samt återrapportera till nämnden under hösten 2023.

3. Att hälso- och sjukvårdsdirektören uppdras att utarbeta förslag till åtgärder som kräver politiska beslut (dvs åtgärder som negativt påverkar tillgänglighet och verksamheterna i övrigt) i nämnden om underskotten är av annan natur än konjunkturella samt återrapportera till nämnden under hösten 2023.

4. Att hälso- och sjukvårdsdirektören uppdras att löpande genomföra och återrapportera effektiviseringar i verksamheterna samt att sådana effektiviseringar ej får genomföras utan konsekvensanalyser avseende tillgänglighet och jämlikhet.

5. Att förslag om utredning av primärvården genomförs av Region Gävleborg ej av extern konsult.

6. Att utredning av primärvården ej får föreslå centralisering och nedläggning av mindre hälsocentraler på landsbygd.

7. Att nivån för minskade kostnader för inhyrd personal som ett första steg ligger i linje med nivån 2019.

8. Att nämnden budgeterar för underskott 2023 och 2024 för det fall extra nationella tilläggsanslag ej anslås

9. Att hälso- och sjukvårdsnämnden till regionstyrelsen och regionfullmäktige redovisar sin plan för att hantera underskottet för 2023 och hemställer om att för 2023 få göra en budgetavvikelse med 700 miljoner kronor.