Den senaste tiden har varit mycket intensiv. Har blandat kommunpolitik och regionpolitik. En hel del tid och energi gått åt att debattera småskalig vattenkraft och Galvån där jag och mitt parti fått utsått en hel del osakligheter och påhopp. Förhoppningsvis är det värsta över så att tiden framåt kan ägnas åt mer konstruktiva diskussioner i den frågan. Finns det fortfarande en nytta med småskaliga vattenkraft? Är den värd att bedriva trots den stora miljöskada den orsakar? Förutom själva miljöperspektivet, vilken kommunnytta kan återställda vattendrag ge?
I mitt regionrådsuppdrag har det varit mycket infrastruktur den senaste tiden. Jag gillar verkligen dessa frågor. Anledningen är att det är mycket komplexa frågor. Det handlar om att hålla ihop den röda tråden som finns mellan EU-nivån, riksnivån, den regionala nivån ner till gatan och vägkorsningen hemma i kommunen. Jag ser infrastrukturen som samhällets blodomlopp. Vi väntar nu på EU-kommissionens beslut om att förlänga den så kallade Scandmed-korridoren så att det vi kallar Botniska korridoren blir en del av denna viktiga stomjärnväg. Beslutet kommer när EU har beslutat om sin budget. Det är ett viktigt beslut eftersom det möjliggör finansiering av järnvägsinvesteringar på stråket med EU medel upp till 30%.
Förberedelserna för nästa nationella infrastrukturplan är också igång. Där handlar det också om att ha fokus på såväl långa och viktiga stråk som viktiga sträckor i länet. Tänker då främst på E4 som behöver bli fyrfilig. När det gäller järnvägsstråk samarbetar Region Gävleborg dels med de regioner som ingår i Botniska korridoren (Örebro, Dalarna, Jämtland/Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten) och dels har vi samverkan kommunerna och regionerna i Mälardalen genom att vi är associerade medlemmar i Mälardalsrådet och deras infrastruktursamarbete En Bättre Sits. Vi samarbetar också i Partnerskapet Atlantbanan som består av kommuner och regioner efter Norra stambanan och Mittsråket upp till Norge, med intresseföreningen Bergslaget som jobbar med infrastruktur genom Bergslagen. Sen är vi delägare i Nya Ostkustbanan AB som arbetar för ett dubbelspår mellan Gävle och Härnösand. På EU-nivån är vi med i Baltic Sea Commisions arbetsgrupper för transport och infrastruktur samt deras maritima grupp. Ska vi få en bättre järnvägsinfrastruktur i Gävleborg krävs satsningar inte bara hos oss. Järnvägen måste funka även utanför vårt län. Därför måste även vi jobba för satsningar utanför vårt län, i Mälardalen, i Bergslagen, i Jämtland, efter ostkustbanan och norrbottniabanan mm. Ett svårt, komplext men mycket intressant arbete. Även Gävle hamn är en mycket viktig kugge i infrastrukturblodomloppet.
Vi jobbar också tillsammans med bla Bollnäs kommun med ett ett nytt resecentrum, med Gävle kommun med de enorma utmaningar Gävle har med nya områden för bostäder, flytt av bangården och ostkustbanans dragning ut ur Gävle norrut. Egentligen är det mycket mer än Ostkustbanan eftersom även Norra stambanan och Bergslagsbanan ingår i dragningen av järnvägen ut ur Gävle.
Vi för också tillsammans med andra en dialog med Trafikverket ang stängningen av järnvägen mellan Gävle och Åänge utanför Ljusne som ska ske 2021. Järnvägen måste renoveras. Det kan i värsta fall innebära att Norrland blir helt avstängt för persontrafik på järnväg under 16 veckor. Godset måste ju fram och det har större prioritet än persontransporter. Godstågen kan ledas om via Söderhamn-Kilafors, vilket kan innebära att persontrafiken trängas undan även på Norra stambanan.
Veckan avslutas med lördagens Pridetåg i Bollnäs där jag kommer att delta tillsammans med mina partikamrater, övriga bollnäsbor samt tillresta deltagare. När detta skrivs tidigt på lördagmorgonen ser vädret ut att bli perfekt för en lyckad parad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar