Utvilad

Känner mig utvilad. Sista riktiga semesterveckan inleds imorgon. Min plan är att hinna med att vandra Finnskogsleden. Jag vill vandra den på två dagar. En eftermiddag och en förmiddag med övernattning. Vädret får bestämma.

Den lite rastlösa känslan som finns i kroppen har börjat stiga till ett pirr, en längtan. En längtan till  vardag. Jag längtar också efter mina närmaste arbetskamrater, övriga regionråd och de politiska sekreterarna, till samtalen, till debatterna, till partikamraterna. En skön längtan.

Semesterns stora behållning var harrfisket i Ljungan och Olle Svenssonprogrammet på Loses visfestival. Stina Ekblad läste Olle Svennson och en ensemble sjöng och spelade tonsatta dikter. Om det var dikterna i sig eller framförandet som var behållningen är svårt att säga. Troligen en kombination, jag är lite av en naturromantiker och dras därför till texter som har sin utgångspunkt i naturen. Jag dras mer och mer till poesi, samtidigt som jag har svårt att läsa poesi. En god vän har förklarat att det handlar om att finna melodin och rytmen i texten. Jag har ännu inte nått dit. Att lyssna på poesi går däremot bra, då finner poesin vägen till mitt hjärta.

Har också fått fart på min sportbil. Eftersom jag inte har något garage är jag hänvisad till att reparera den utomhus, på min uppfart. Jag har lagat en hel del rost och jag har renoverat bromsarna. Arbeten som skänkt mig stor tillfredställelse. Det som är kvar att göra är att finna en lösning på avgasvärdena som är lite för höga. Kamremmen ska också bytas. Hur som helst så rullar den äntligen.

Jag kommer att mjukstarta hösten. Ett par långweekends med familjen och en fiskehelg i Norge återstår. Eftersom hustrun jobbat hela sommaren har vi inte kunnat gjort så mycket tillsammans. En långweekend med bil i Norge, med Trollstigen är planerad samt några dagar i Prag.

Det finns massvis med frågor att jobba med inom mina ansvarsområden. Byggprogrammet, de stora investeringarna på Hudiksvalls och Gävle sjukhus behöver följas och följas upp allteftersom byggprogrammet fortskrider, infrastrukturfrågorna där Region Gävleborg numera är en känd och tydlig aktör, särskilt inom järnvägsinfrastrukturen behöver vi hålla farten uppe, miljöfrågorna, kollektivtrafiken, omställning till ett hållbart samhälle, folkhälsan. Det finns hur mycket som helst att jobba med och i stort sett alla frågor väcker lust och nyfikenhet.

Det ska bli skönt att sätta sig på X-tåget och börja jobba igen.